Motorsågarmaskot

Suck. Det är Onsdag och utanför ligger snön tjock som en bengaldimma och Allsvenskan känns väldigt långt borta. Hmm, det får bli något från utlandet igen.

När jag var yngre älskade jag fotbollsspel på PCn och det som gällde från 1994 till 1997 var "Sensible Soccer" där man kunde ändra hejvilt i namn och jag skrev in laget från Oregon : Portland Timbers som trots sin frånvaro i det moderna MLS har en fin historik och levererade två spelare itill den Amerikanska trupp som åkte till Italien där den ene var den tacklingstokige Jimmy Banks.


Jag vet inte varför men jag tog ett lag som ingen hört talats om och lekte som ett lyckligt barn när jag tog min an United, Gnaget, Juve och andra löss. Lite undrade jag om det här laget och vilka dom egentligen är och i veckan kom jag av en slump över lite information om laget. Jag har inte letat direkt kan tilläggas men det jag hittade var guld. En ådra tjockare än Ravellis ven i pannan.


Det visade sig att Portland Timbers håller sig med den absolut hårdaste och galnaste mascoten jag hört talats om.
Timber Jim!
Som drar in en tjock trästock inför varje hemma match och sågar upp hela skiten med en motorsåg samtidigt som han tauntar motståndare och driver upp stämmningen bland de egna.

Men fy fan vilken djävla fullblodshjälte!

Om man sedan 1977 har sågat av en tjock kubbe från stocken varje gång Portland gjort mål så måste man vara galen.

Ja menar inte så där underhållande galen

UTAN GALEN PÅ RIKTIGT!

Man kan få det intrycket men man ska komma ihåg två saker att när man väl upprättat en personakt på den här tjommen och läst lite så verkar han mer vara en sådan där nordstats mysfarbror med skägg. Ni vet som den där gubben som lever med sina Grizzlys i total harmoni. Det andra är att Amerikansk Fotboll har en lång och fin tradtion av bizarra och utflippade maskots. Rekordet togs av New York Cosmos maskot som satte i gång och börja urinera på mittfältaren Stanley Startzell.

Jim's paradnummer som maskot :

* Klättrar upp på läktartaket och piskar upp massorna.
* Repellar ned från taket med en tandlöst men tillika gående motorsåg i handen.
* Leder allsång med klacken i "You are my sunshine" för att hedra sin bortgångne dotter.
* Drar upp sin motorsåg och gasar på för att piska upp stämmningen när det går dåligt och då svarar fansen med sitt Timberrrrr. Med "Rrr" som att låta som just en motorsåg.

Vid ett tillfälle hetsade han upp ett gäng Kanadeniska bortafans och blev nedslagen med en ISPÅSE och utkastad. Nu har han dock lagt av och från Mount Narcissus fäller man en tår för en kille som tydligen inte missat en match.

Ställ gärna honom mot våran "Tomten" i jämförelse eller varför inte hans spex mot Norras Fyrverkerifjärtande. Bleknar. Lägg nästa träningsläger i Portland och ta med Tifogruppen på kurs.

NYC Mascot som pissar :;
http://www.popmatters.com/books/reviews/o/once-in-a-lifetime-2006.shtml
Timber Jim
http://www.soccercityusa.com/timberjim/

Forum För Levande Hysteria

POLITIK

"Nazismen är ett resultat av en krisande kapitalism"
- Spaltgalten Göran Greider från Söndagen den 16:es sändning av P1s "God morgon världen".
På tapeten var "Forum för levande historia" som Göran ser som en nästan "utpräglad ideologisk propagandamaskin".

Glöm alla lik, alla döda. All terror. Försöken att reda ut kommunismens brott är en ideologisk smygpropaganda och Göran visar hur ideologikritiken kan gå illa genom att lite chict reversera exemplet.

"Här näst är väl att införa statens ideologiska institut"

Yep. FFLH har själva blivit föremål för ren hysteri och politisk synestesi.
Om man nu inte kan förstå allvaret i detta och den respekt man bör visa för de familjer som förlorat anhöriga i utrensningar så kan man ju komma ihåg dess egentliga syfte : Om vi begriper mekaniken, politiken (och med det även ideologin), historiken och alla detaljer som krävs för att folkmordsmaskinen ska vakna så kanske, kanske vi kan stoppa nästa? Argumenten lyder även från andra håll att "Staten ska inte pyssla med sådant här" och visst låter det nästan konstitutionellt korrekt med ett objektivt distanstagande från staten. Inte som när borgarna lade ned arbetslivsinstitutet med hänvisning till att de inte ska pyssla med "ideologiproduktion"

Men var är det alla är rädda för?

Är det så illa att vi verkligen tror att folk påverkas politiskt av sidoprojekt vars fokus inte ligger på ideologi? Alla som debatterar detta på hög nivå vet sanningen, har läst på och kommer nog inte svänga uppfattning en tum men vad är det då som är så farligt med det hela? Det är mån om andra det andra om, svenne ..samhället som gör att motståndarna till FFLH ställer sig på barrikaderna men det håller inte. Att inte involvera någon ideologi någonstans i en redogörelse över folkmorden i öst kan liknas med att strunta i motiv och orsak i en polisiär förundersökning om mord. Om inte denna debatt, ett försök till insikt på stor skala tas i en samhällsmässig mening så lämnar vi frågan och spelfältet kvar till Staffan Skott, Per Ahlmark och Klas-Göran Karlsson där just deras ideologi är både mål och medel.

Eskil Frank sa något i stil med att "det är människor inte teorier som dödar" häromdagen och det stämmer. Ideologin är bara en av flera faktorer som måste samverka för att vi ska få ett folkmord på halsen. Kritiken mot att staten rotar i Folkmorden i Öst är dock inget nytt.

I Maj 2001 skickades 100 lärare till S:t Petersburg för en utbildning som Ryssland själv erbjöd om folkmordet. Det blev exakt samma kritik då. Kalle i Vänsterpartiet tyckte att då ska man utreda liberalismens brott etc. Va fan som helst men öppna den av skelett sprängfyllda garderoben i Moskva som man själva sett till att låsa. Vad de flesta debattörer och kritiker tycks missa är att det hela är redan utrett av en inte helt oäven skara forskare.

Nu gäller det att få ut kunskapen till just lärare.

På ett sätt går det att förstå vänsterfolkets reflexmässiga fasa över detta och deras motkrav på hämnd genom att det ska utredas "imperialismens brott".
Ungefär som om Sovjet inte var den största av imperialistiska stater.
Näe, med tanke på det ideologiska manipulationsmonopol vänstern hade i Skolan under 60-, 70- och 80 talet så klarnar bilden varför det blir ett djävla liv varenda gång det handlar om Kommunismens klanteri och skolan :
.

Jag minns nämligen själv när jag var åtta år. Då gick jag i Fornuddsskolan Trollbäcken och tog del i ett empatiskt solidaritets- experiment. Fjällrävenklädda, rödhåriga tjejer klampade in med höga knäuppdragningar och talade om för de politiskt medvetna åttaåringarna att vi skulle äta endast en mugg ris till lunch för att svälta unisont med barnen i Afrika och på så vis förstå precis hur dom hade det och hur orättvist det var att våra föräldrar var rika.
Mycket riktigt så svimmande en del barn...
Precis som i Afrika.

I Katarina Norra på Södermalm två år senare fick Klass 4 år 1982 se mängder av geografifilmer från ett moln- och problemfritt Sovjet. Vi visste att riket sträckte sig över flera tidszoner och att "välfärden och kamratskapet blomstrade". Vi visste att Sovjet var ett stabilt, hyfsat fritt och demokratiskt land. Glada gubbar i roliga hattar stod på ett vackert torg i Moskva och drack en spännande brygd. Ett fåtal gånger kom oanmälda musiker in i klassen och lärarna protesterade aldrig. Spände upp gitarrerna och vi beordrads att sjunga med i "Frige Robert Mugabe" i ett par timmar.

Robert Mugabe frigavs så småningom och fängslade i sin tur ett helt land.

När jag senare hamnade i en privat skola vid en ålder av 14 år fick jag reda på att det fanns länder som hette Estland, Lettland osv. men att dom egentligen var erövrade och nu anslutna till Sovjet. Ännu Senare i Kärrtorps gymnasium var ordningen återställd: Jag kom jag över skolböcker - undervisningsmaterial och låneböcker från biblan - som stundtals beskrev Sovjetunionen som en slags föregångare till Eurodisney och som le grand finale när man börjar känna sig som en litterär koprofag och inte orkar svälja mer skit så blev jag utslängd av en vikarie i samhälle för att ha sagt emot för häftigt och ihärdigt när denne skrev ned Sovjetunionen under rubriken "demokrati" på svarta tavlan.

Då som nu gäller det lärarna igen.

Alltså vuxna människor som ska studera det hela och bilda sig en uppfattning.

Om vänsterpartiet och deras hangarounds inte längre har några ideologiska band med den forna terrorregimen i Moskva så det väl inte så djävla mycket att gnälla om egentligen?

DN blandar och ger.

DN dimper ned i brevlådan.....

Köket doftar av nyputtrande Zoega Mollbergs och med en god macka sätter jag mig med alltesammans i godan ro på tronen för att läsa sportdelen i det lovande och milda morgonljuset. Där ser jag att Bajen i går besegrade Gefle med 4-0 och att Petter minsann gjorde hattrick....jag ser det eftersom jag lusläst sportdelen i en 10 minuter och då upptäcker den 4 cm breda och 4 mm höga resultattexten.

Jo, jag mätte faktiskt.

4 cm....

Tjockleken på Anders Frisks brillor.

Obolos dolme.

Hur kan man missa en sådan sak? Att en av Bajens nyckelspelare som varit så skadedrabbad är tillbaka hårdare än Mr. Dandruftvillage. Visst, jag kritiserar med milimeter-rättvisa själv nu men kvot finns till godo när man inte bevakar den största klubben i huvudstaden i den största av sporter.

Däremot så finns en ganska utförligt inlägg där man pressat fram uppfattnigen att flera Allsvenska tränare vill ha tillbaka Royal Leauge! Samtliga med en del förbehåll och reservationer som "Jo i annan form" så man kan förstå hur frågorna var ställda.

Signerat - Lars Grimlund.

Samme Grimlund som i Måndags skrev något näst intill obegripligt och väldigt diffust sammansatt alster om de tre Stockholmsklubbarna på sidan 6. Detta kan kokas ned till ungefär: "De äldre spelarna som Jensen och Tjenrström kan få avlsuta sina karriärer. Chanko spelar nu som defensiv mittfältare i Bajen så Jensen får passa för Jensen börjar bli gammal och bredvid Paulinho så får Charlie Davies chansen......"

Är det hans eget fall av kvalité på grund av ålder han projicerar på vår trupp?

Var han full när han skrev det där?

Either way är inte allt doom & gloom. Grimlunds försök att förvandla oss till mediakoprofager kan kompenseras av att en viss Anders Wallin blir skarpare och skarpare . Han har randat ned en riktigt bra intervju med Freddy Söderberg där jag tycker mig få bra kläm på vem han är, hans psyke, lite historik. Den finns inte på webben och fick inte plats i scannern mn.

Läsarkretsen får ursäkta för mitt gnällande men jag blir då djävla förbannad.
Tommy från IFK Norrköping sitter och skrattar åt oss....

Burn Notice # 2

POLITIK.


BURN NOTICE # 2

Nu har det fanimej brunnit för karln.
Kortslutning.

Göran Greider är nog nöjd med sin krönika i Metro från i Måndags.
Kanske satt han i helgen med sitt gråa burr ihopfrånnat med Guillous
över en flaska Chateau Detvardå 72 och planerade en liten krönikakampanj mot Irakkriget.

Fine. Kriget är smutsigt och har till stor del misslyckats.
Men om det flanellfrapperade daladallret kunde läsa på lite gran och gå på djupet i analys så kunde det kanske blir rätt och riktigt.

"Nu, fem år senare, har vi facit av USAs invasion av Irak: Ett par miljoner irakiska flyktingar, troligen hundratusentals döda civila, fyratusen döda amerikaner och tiotusentals krigsskadade. USAs regering ljög. Den ljög för oljans skull."
Att påstå att det hade enbart med Oljan att göra (för det gör han och har gjort förr) är lika naivt som att påstå att det inte har med oljan alls att göra. Det har ingen tycks skriva om - allt från vänster till alla de högerkillar som heeeelt plötsligt började bry sig om Irakiers frihet och välbefinnande och inte dunkat ned ett kommatecken när tusentals dog under 90-talet - är att med den här vågen av våld, det här fiaskot så inser Irakier nu att dom hade det bättre (ur rätt många avseenden ) på Saddams tid.

Hoppet och tron om demokrati i Irak och andra nykrigade länder är vacker. Den är rätt och riktig men det var inte ens en riktig plan, inte ens en dröm. Nedplockandet av OHRA till CPA, upplösandet av allt från funktionell militär till Bathpartiet. Allltesammans lett av Rummys rumpnissar som saknade total kunskap om humanitär politik, statskunskap, det arabiska språket eller ens någon militär erfarenhet och när arkitekterna bakom CPA inte ens var närvarande i landet.. ja, då gick det från hosta till en släng av galopperand tibetansk sumpfeber .

Inför de allierades invasion av Tyskland under andra världskriget så lade de dåvarande makthavarna i Vita huset och Pentagon ner två års planering hur det hela skulle gå till rent logistiskt och humanitärt. Inför invasionen av 2003 Irak fick motsvarande operation en 60 dagar på sig.

Ett litet axplock.

Det finns hur mycket som helst att gå på om man ska fila en bra krönika för att kritisera kriget i Irak men istället spekulerar Greider i att USAs behövliga militära insats i Bosnien och Kosovo istället var en "träningsmatch" inför det som komma skulle. Vi skulle bli vana med det faktum att USA har börjat kriga. Det har USA gjort till och från utrikes sedan tidigt 1900 tal och insatserna på Balkan var på en kontinent där krig har stöpt allt i 3000 år. Han konstaterar att amerikanska valrörelser är "en orgie i patriotism" förvandlat av kriget vilket valrörelserna varit i en tja...100 år?

Bryr han sig ens om det Irakiska folket? Stundtals verkar det han skriver så fjärran från insyn och omsorg att han faktiskt får sålla sig till ledarläger höger som stundtals skiter blankt. Själv bryr jag mig.

Under hela det kalla kriget så har USA - under den fullt begripliga parollen war makes stranges bedfellows - delat ut militärbidrag och stött suspekta regimer världen över i formen av en diktatoriska jungfrusilar. Om det är demokrati man ville skapa i Irak kan man ju börja med återfallsprevention. Lex-Ryssland.

I praktiken står där snart en Statsstark Abu-Putin med ett skägg längre än Greiders nykortslutna burr.

Fy fan.

Görana brinner och görana brinner :
http://www.metro.se/se/article/2008/03/14/13/1217-65/index.xml
Hans Blix lägger visserligen rör och gamla men argumenten håller. Hela vägen.
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/mar/20/iraq.usa

Turkisk Hästpenis kapad !

Nyhetsbrevet ligger nere just nu för Topica byter namn till Toastica just nu. Därför kommer det lite läsvärdheter här istället.


3. LÄSVÄRT

Finns det någon i Sverige som är så bra på att rota rätt, filtrera och skicka ut andras läsvärdheter som Thomas Gür? Nope.

Den sansade frilansaren med uppdrag för både SVD och Axxess TV har ju god insyn i den Turkiska politiken .....

Ofta bra och sakliga läsvärdheter som sagt men i veckan så schprakade det till i inboxen med en rubrik som hade fått nattlaget på Expressen att gömma sig inne på torkhästen i ett par veckor.

Enjoy . . .

March 13, 2008
The Heinous Attack on The Penis of Atatürk's Horse
[Originally published in Turkish Daily News <http://www.thewhitepath.com/archives/2008/03/%20http:/www.turkishdailynews.com.tr/article.php?enewsid=98802> ]
http://www.thewhitepath.com/archives/2008/03/the_heinous_attack_on_the_penis_of_ataturks_horse.php
Mr. Ali Kavak explaining the alleged assault on the Atatürk statueYou really shouldn’t miss this. Last week, the head of the CHP (People’s Republican Party) in the city of Denizli, Mr. Ali Kavak, unveiled yet another heinous attack on our secular Republic and its founder. He, with all seriousness, posed in front of cameras with a photo of the statue of M. Kemal Atatürk that rests at the center of his city. “As you see,” he said, “the penis of the horse that Atatürk sits on has been broken.” Then he moved on to disclose the wicked plan behind this blasphemy: “We think that the AKP (Justice and Development Party) cadres have broken the penis,” he asserted, “the mindset which covers our women’s heads with scarves is now attacking artworks!”
Daily Hürriyet made this a headline story: “The shocking debate on Atatürk’s statue.” According to the Hürriyet reporter, the head of the AKP in the city, who is also the mayor, flatly denied the accusation. “This is totally untrue,” he said, and added, “we have found this controversy embarrassing.” He also showed the photos of the statue from 2004 to prove that the alleged overextended circumcision had never taken place.

Bizarre Crimes
The Hürriyet reporter also spoke to the sculptor of the Atatürk-on-the-horse statue, Dr. Tamer Başoğlu, who is also the former dean of the Mimar Sinan Art Faculty. “I made the statue with my own hands,” he confirmed, “and I find these allegations bizarre.”
Yes, this incident is totally bizzare. Even if the AKP people were closet Islamists trying to turn Turkey into another Iran, as many CHP folks fantasize, they would probably not start by castrating the horses of Atatürk statues. But such obsessions about the country’s founder and the “attacks” against him never fade away from the Turkish public scene. About a month ago, yet another branch of the AKP, the one in Kuşadası, was accused for “insulting Atatürk” by putting up a poster of him in a local meeting and, then, taking it down. This “crime” was unveiled by the media, and the public prosecutors started an investigation. Soon, it turned out that the strings that carried the huge poster of the Supreme Leader were not strong enough, and, during the meeting, one of them broke.

“That’s why we had to remove the half-hanging poster,” explained the accused AKP local representative, İbrahim Üstün. “We really had no bad intentions.”
Having been a Turkish citizen for more than three decades, I have seen zillions of such cases that point to a fundamental problem our nation has: We have elevated Atatürk to a god-like figure, and this national cult of personality drives us irrational and narrow-minded. There is no doubt that he was a great leader who deserves gratitude and respect. But that should be in the way that

Americans respect George Washington, not the North Koreans worship Kim Il Sung.
Would you think the term “worship” is a bit over the top? Then think again. There are Turkish poets like the late Behçet Kemal Çağlar, a celebrity, who literally called Atatürk “the God who set foot in Samsun” (in order to start the War of Liberation in 1919.) The education curriculum is full of similar rhetoric. And that’s why our young students continue to write poems such as this one:
“You are in the heavens, my Atatürk!
You are watching us from the skies!
You have never gone away.
You are the one who decides our destiny.
You delivered us from death and slavery.
You are the one who gives us life!”

This poem, written by a 12-year old young female student named Ecem, won the “Atatürk Poetry Contest” held in one of the primary schools of Istanbul this year. Such contests are held every year in all schools throughout the country and similar poems float around. No big surprise: The Turkish education system is designed to raise not critically thinking but uncritically obeying citizens.
Now, from all that, I have drawn two conclusions. The first one is that when you look at the debates in Turkey on “Islam versus secularism,” you should note that the “secularism” here has its own religious components that derive from the cult of the Supreme Leader. In that sense, Turkey can even be defined as “theocratic” to some extent. In the neighboring Iran, the theocracy is based on Islam, and the Ayatollahs who claim to have authority over its interpretation enjoy exclusive political power. In Turkey, we instead have a secular priesthood — the state institutions who claim to have authority over the interpretation of Atatürk — which, again, usurp the people’s political sovereignty. To be fair, our "theocracy" is much softer and less palpable than that of Iran, but it is still an obstacle to democracy.

Cartoons and Zealots
My second conclusion is about the zeal that "secular" Kemalist Turks show while defending their objects of veneration. Their intolerance to any real or perceived challenge to Atatürk (and even the horses in his statues!), combined with their deep-seated belief in the existence of heinous conspiracies against him, very much resemble another trouble in this part of the world: Furious Muslims who can’t stand to hear or see anything critical about Islam. These religious and the secular believers can apparently be not too different from each other in defending what they see as sacred.
Then perhaps the zealotry of those extremist Muslims might be coming from not necessarily the core teachings of Islam, as many Westerners readily presume these days, but the deep-seated belief in eastern societies in absolute truths, absolute rulers and absolute obedience.
Let me give you a hint: We know how harshly some Muslims reacted to the cartoons of Prophet Mohammed. How do you think Kemalists would respond if there were similar cartoons of Atatürk? I really can’t tell — because I have never seen one.

Posted by Mustafa Akyol at March 13, 2008 10:47 AM

Käftsmällar och folkrätt

Återigen tillbaka till den där kalla höstkvällen 2001. Guldet och de första ölen för kvällen är hembärgade. Plötsligt utbrister en bekant "djävla matchvärd försökte hindra mig att komma in och pitcha, jag frågade om det verkligen var värt att riskera en käftsmäll för en hundralapp" och jag kunde inte göra annat än att skratta.

För det gör man väl inte?

Rätten att få pitcha vid ligaguld är solklar, logisk och djävlar i min lilla låda en subparagraf till folkrätten. Utifrån ett säkerhetsperspektiv så är det nog bättre att folk få komma in på gräset om det nu blir tumult på läktarna. I regel är de just besegrade motståndarna statister från mitten i tabellen och bråkar inte.

Zenith St Petersburg fans har precis samma uppfattning. Wonder why? Kanske för att antagonisterna bär uniform och har våldsmonopol. Ryska polisen och militären har fanimej en genetisk bristande respekt för civila människoliv. Fritagningen av gisslan vid Teatern i Moskva, barnsjukhus i Grozny etc ...

Man behöver inte skrika Stalin men hur fan kan man komma på idén att försöka låsa in ett par tusen fans som - precis som oss den där höstkvällen 2001 - firar sitt första guld ever.

Om Awaydays

Samma kulteffekt på ungdomskulturen som Quadrophenia hade 1979 och Trainspotting 1995? De subtila och med ord icke skrädande engelska journalisterna fick i veckorna som gick upp ögon för filmatiseringen av Kevin Sampson's Awaydays.

Er ödmjuke attitydatlet SHQ har dragit in lite papper och folk i taxin för att munhuggas om filmen som kan bli alla firmapojkar och hullirunkares mastodontrulle sedan Football Factory. .

...för firmapojkar och deras fraktioner äääälskar ju att läsa om varandra, vem som träffat vem och var och i termer av metakultur. Som Svensk Damtidning fast tvärtom och mindre östrogen. Boken har beskrivits som "The catcher in the Rye with Stanley Knives" läser jag i en footieblaska. Det låter det men vad handlar det här om?

Kritikerna hade både ros och ris för Sampson's debutroman när den kom ut 1999 och handlar om en - av filmmakare nu nästan överbevakad - tid i England : Det sena 70-talet i norra England med Tatcher's trontagande, Joy Division Manchestermarketing och den herointsunami som faktiskt drabbade Norra England och Skottland hårdare än vad man kan tro. Boken handlar om ett gäng hårt slackande och missanpassade ynglingar som följer Tranmere Rovers.

Innan man nu direkt börjar tillskriva kopplingar bakåt från romanförfattare till romanfigurer så ska man ha klart att Samson's inte är Tranmere supporter själv utan djupt troende fan av det röda Liverpool och en av grundarna till den "Reclaim The Kop rörelse" som växte fram som motåtgärd till sittplatsslaktandet av klassiska arenor i waket av Heysel och Hillsborough.

Filmen som ska komma ut under 2008 är gjord av Pat Holden som gjorde The Long Weekend och har påpassligt Stephen Graham från This is England och Snatch (en av de irländska zigenarna) i en av huvudrollerna och filmen kommer kanske inte följa boken slaviskt men jag får precis den där känslan av tvillingsjälar när This is England's författare och filmskapare stod sida vid sida. Det som helt klart kommer bli en styrka i filmen är att man sajnade Dave Hewitson. En expert på 70- och 80-talets läktarkultur. Vederbörande har lagt ned en rätt stor mängd tid genom att åka igenom Norra London och shoppa och till och med prata med dom gamla uvarna som bygger bo i forumen på hans sida http://www.80scasuals.co.uk/

Däremot glamouriserar inte Awaydays hulliganismen lika kraftigt utan är stället skapad mer från fundamentet av människor som faktiskt förstår hela ungdomsfenomenet med allt från Fotboll till droger och den tiden vilket Hewitts närvaro på inspelningen bekräftar.

Sådant är viktigt.

I Sverige har arbetarrörelsen - arbetare och arbetslösa - en hel arsenal av historieskrivare: Tidens förlag: Ett slott som en gång förborgade sanningen och som en gång var lika stor, stursk och stark som Timbro i dag. Det där finns inte i England. Uhu. No way. Inte på samma nivå. Det subversiva utanförskapet är nämligen allt annat än romantisk i England.

Det kommer framgå med glasklar tydlighet när filmen haft visning.

Om Awaydays filmen:

http://www.imdb.com/title/tt1137436/

Lite annan info :

http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=216672624

http://blog.myspace.com/index.cfm?fuseaction=blog.view&friendID=216672624&blogID=342950070

Finns Bajen i resten av världens ögon?

Den i Enskede bosatte West Ham Supportern Gary Thornton är en kul kille. Han har uppmärksammat Hammarby i internationell press. och året för denna milstolpe var 2004.

Han har - precis som jag - spridit Hammarbys styrelse och Sören Cratz närmast episka dubbelavsked från Hammarby och Helsingborg.

I FFT September 2004 så skriver han en insändare:

"In 2001 Stockholm club Hammarby IF were top of the Swedish Premier Leauge with four games to play when the chairman announced that manager Sören Crat's contract would not be renewed at the end of the season as he "didn't like his style of play". Needless to say Hammarby went on to win the leauge for the first time in the club's 104-year history with Cratz hailed as the fans hero.
Cratz having successfully won championships or promotion with all his previous clubs ( Stämmer inte - Min anmärkning. SHQ ), went on to manage Hammaby's west cost rivals (Dom är inte kanske rivaler och kanske ingen klassisk västkustklubb - Min anmärkning. SHQ ) and the following season saw the two clubs meet at the packed Söderstadion. After a 3-1 home win for the Stockholm green and whites, the crowd called Cratz out of the dressing room to receive appreciation for the club's recent championship victory. The resulting 20-minute standing ovation and lap of honour by Cratz upset the helsingborg fans to the extent that the following day they produced a banner asking who pays your wages? This loyalty question and subsequent pressure on the board forced them to sack Cratz with nine games of hte season left and the team pushing for UEFA cp place. The power of the Hammabry fans wasn't enough to keep their championship manager at Söderstadion but it certainly stopped Cratz from leading other clubs to success."

Visserligen under 2004 men kul med lite Bajen i internationell press...en fyra år gammal artikel. Det är allt jag hittar i mitt arkiv av footietidningar och jag har ett par sådana. Penti på World Soccer brukar ge en två rader om året att nämna oss i den största av utländska tidningar om den största av alla sporter. Så har det sett ut i tjugo djävla år.

Men det här med Cratz har etsat sig fast i minnet på utländska fans och skribenter lika hårt som han karln brände in sig i vår själ den där kalla höstkvällen 2001. Fenomenet Cratz och för mycket av fans uppskattning fascinerar : The prodigal son som kom hem och visade sina känslor för fans som visar sina känslor. I Ewa Geijerstams utmärkta "Gre-No-Li Ett fotbollsäventyr" så skriver hon utförligt om hur fans kärlek kan krossa en spelare under oket av förväntningar och självkrav på prestation när Milanesarna bokstavligen talat bär hem en nyanländ Nordahl till klubben från tågstationen.

Tänk om utländska skribenter kunde låna lite av de dedikerade fansens känslor och gå på djupet vad det gäller Bajen. Då skulle man upptäcka att vi varit huvudleverantör till U19 och U21 under stor del under det 2000-tal som Thornton nästan beskriver föraktfullt i resten av sin insändare. .
.
Att vi inte har några problem att sparka ut lag från Eredivision eller andra Europeiska ligor.

Att vi upptäckte Eguren. En spelare som bossar sitt mittfält lika hårt som Gazika Mendietta gjorde en gång.i La liga.

Att vi....

Jo, om man drömmer behöver man inte välja för drömmer gör jag om jag tror att Hammarby skulle få någon internationel cred. Dagens internationella fotbollsrapportering är djävlar i min lilla låda
Inte långt ifrån Fame Factory, auktoritär amerikansk idolkult och personfixering. Börjar Champions Leauge likna melodifestivalen eller är det tvärtom?

Jag tror vi får söka sanningen bokom den internationella medieskugga om Bajen på annat håll och den sanningen är både relativ och för oss alla förborgad i framtidens töcken. Till dess får jag nöja mig med minnen då folk vetat vilka Bajen är. Jag var på Reykavik 2002 och gick in på Celtic Bar och pratade grönvitt med barägaren :

"Hcchaaammarby ...ach, your that club who won the leauge for the first time in hundred bloody years AND THEN SACHKED THE MANAGER"

ren poesi ! Ren Poesi ! ! REN POESI ! ! !

I bland undrar man när man läser.
I bland undrar man om det man läser vissa stycken inom sportjournalistiken är ett resultat av katatonisk sportsophrenia eller liknande.

Vad fan skriver dom nu? Vilka ord.

Sen upptäcker man att det man läser lika gärna kunde vara skrivet av en själv. I samband med mitt påhopp på Argentina efter Sveriges episka 1-1 match som föranledde Argentinas exit ut VM 2002 i Japan/Sydkorea så blev det reaktioner på det jag skrev på en nättidning. Det blev email, samtal etc inget konstigt om man provocerar men det som verkligen störde mig var två inputs som kom att det jag hade skrivit - .http://www.sourze.se/default.asp?ItemID=10163093 - En av dessa kommentarer gick till redaktionen och handlade i korta drag om "att så här får man inte skriva" krav på stil och etik etc " ungefär som sourze varit vilken anständig dagstidningsom helst med DNs krav på stil där näste medarbetare tar över mitt i en mening när natten tar över dagslaget.

Jo, i helvete.

Just därför blir man extra glad när man läser Scott Murray och Barry Glendenning som med jämna mellanrum tar stora lån från Guardians intellektuella kaffekassa för att freaka ur och rikta rena angrepp på andra kollegor från andra länder med lite etnicitet och kulturkryddor i förolämpningsfonduen.

Särskilt kul blir det när den så helige Zlatan får ett par snabba.Så här skrev de bägge den 11 Mars inför mötet mellan Liverpool och Inter:

"Yes, the Fiver is pretty excited about this.Not as excited as the editor of La Gazzetta dello Sport, though, who has devoted seven big pages full of small print to tonight's game between Liverpool and Inter Milan, a club the Fiver is referring to as Inter Milan simply to annoy pedants. Sadly we don't understand a word of La Gazzetta, and our Italian cousin and tedious national stereotype Bespoke Tailoring Expensive Shoes Moped Pizza Smouldering Good Looks Fiver is currently holed up in a cafe taking four hours to drink a very small cup of coffee, so he can't help. Erm ... there's a list with spent force Patrick Vieira's name on it. That surely can't be the team, can it? Erm ... there's a picture of striker Zlatan Ibrahimovic on the front screaming like a small child who has fallen off his trike. And on page four coach Roberto Mancini looks quite steely and determined. Yes, well, Inter Milan seem quite up for it.You heard that here first.."

Lite väl syrligt och sjövilt? Tänk er att Johan Esk får flytta på sin inverterade dagbok och sina filosofiska epicentriska betraktelser för lite sådant och Tingsten själv kommer upp ur kistan.

Ovanstående ändå en tillnyktring. Lika subtilt och verbalt som en Prolog av Proust lät man ingressen lyda den 17:e Januari :

"THE STRUCTURE OF THIS STORY MAKES THE SOUND AND THE FURY READ LIKE A HAIKU. IF IT WAS A SONG, IT WOULD MAKE BOHEMIAN RHAPSODY SOUND LIKE THE GUITAR SOLO FROM 'BOREDOM' BY BUZZCOCKSThe Fiver awoke this morning thinking about - what else? - the new manager of Newcastle United. "Who's it going to be?" we wondered."Mark Hughes? Didier Deschamps? Ged Houllier?" The suspense was killing us, but happily Harry Harris of top morning journal Daily Express came to our rescue with a HARRY HARRIS EXCLUSIVE: "EXCLUSIVE!KEEGAN ROARS BACK TO TYNESIDE! BY HARRY HARRIS!" Keegan, eh? Well, thanks, Harry! Thanks! It was at this point that we flicked through the rest of the paper for Daily Express's many other amazing scoops."EXCLUSIVE! BLAIR MOVES INTO DOWNING STREET!", "EXCLUSIVE! MAN LANDS ON MOON!", "EXCLUSIVE! POPE WEARS SILLY HAT!", "EXCLUSIVE! TITANIC SINKS!".

Vilken tidning dom skriver för? Guardian. Det kunde du väl gissa?

Stängt på grund av sjukdom

Sedan två veckor är det inte mycket uppesittande för mig och så kommer det bli en vecka framöver. All dötid ger dock upphov till uppslag efter uppslag.

Mvh och keep checking.