Hjärnan, IQ, Intelligens, genetik och eugenik.

Häromdagen så trädde jag in i en debatt om IQ-tester och Intelligens.


Ungefär vart 25:e år blir Quasivetenskaplig rasbiologi, postdarwinism och tron på att gener styr vår Intelligens riktigt populära. senast 1967 så hade vi en kontroversiell debatt om detta då "Harvards Education Review" publicerade "How we can boost scholastic achievement" Där Arthur Jensen menade på bland annat att svarta barn behöver särskild undervisning och Jensen kritiserade, mot bättre vetande, att man ingriper med pedagogik i tidig ålder hos barn.

Denna gång var det dock inte så allvarligt.
Det rörde sig inte värre än att Daniel Bart hade läst boken "The Bell Curve" som just dök up 25 år efter 1967. Daniel Bart är verksam på en debattlista på internet men även minsann president i "Committe for Democratic Focus in European Foreign Policy ". Vad det är för något spännande vet jag inte men det får just en träff på internet så det är säkert ingen riktigt organisation i paritet med den ståtliga titeln.

OM BELL CURVE

Personligen är jag förvånad över allt rabalder om Bell Curve och när det gäller dess innehåll. 99% av all data och material som presenteras är gammalt och vedertaget. Det är sättet det presenterades på som ger en aning sken om tvivelaktiga metoder : Istället för att skriva slutsatserna rent ut så pushar man läsaren att dra egna slutsatser vilket just passar soffrums och internetforskare som oftta har egna slutsatser de behöver skydda med namesdropping när man kommer under moteld. Att sedan hemlighålla arbetet för samtliga kollegor inom nämnda fält och ge ut den först till privatpersoner blir det inte bättre av. Boken har används som källa visserligen titt som tätt men värt att notera är att nästan samtliga psykologer som själva bidragit med material som används som källa använder sedan boken i sin tur som källa i sitt arbete. Likt ett par sjösatta personer utan livboj klamrar sig fast vid varandra när det det börjar blåsa.

Probelmet med den "pk-storn" som blåste mot författaren av Bell Curve var att den var så kraftig att han fick fly till skogs med svansen mellan benen och i denna storm går det fanimej inte att se skogen för alla trän. Väldigt väldigt mycket kritik av författaren var inte saklig utan eldfängd.
Den som verkligen vill meta en helhetsbild om detta ämne bör läsa "The Bell Curve" men gärna "Scientists Respond to The Bell Curve." på så vis kan man få en lite bredare bild om ett vädligt, väldigt stort och av debatt hårt ansatt ämne.

Jag personligen tror att en av skiljenämnarna mellan hyfsat intelligenta och riktigt intelligenta är förmågan att kunna innefatta instället för att utesluta och IQ skalan används mer för att utesluta än att innefatta.

OM IQ

IQ finns, till skillnad från andra vetenskapliga värden, i ett par olika versioner (stanford binet, risc etc) och det är rätt uselt verktyg på att mäta människans intelligens. Intelligens är en av de mest debatterade ämnen inom psykologin men inom stora delar av den själva psykometriken ses IQ som lite av ett skämt. Rejäla IQ tester används i dag allt sällan men när det gäller uttagningar av olika sort så börjar testerna paradoxalt påminna mer och mer. IQ kvoten är exakt inom ett enda område : Den kan tala om hur pass bra du är att fylla i just den IQ-testen jämfört med andra. i.e IQ är däremot väldigt, väldigt vanligt på universitet ( i synnerhet på sådana som ligger i USA) bland hårt presterande ungdomar men därmed är inte sagt att bjäfset får komma in i lektionssalarna. Ibland dock händer dessvärre det.

Jag tror inte heller att IQ-tester är nonsens. När det gäller vissa domäner av vår intelligens så är det den bästa värdemätare vi kan få och den är ändå fullkomligt usel. Värt att notera är att IQ-testerna absolut inte är intetsägande om en persons mentala förmåga, men att de inte alltid mäter det som de påstår sig mäta. Många uppgifter kräver även att man mobiliserar helt andra förmågor än de som testen skall vara mätare för. Att logik, samband, minne och reaktionstid har fokus är absolut ingenting negativt men det är också förmågor vi prisar i vår samtid.

Testerna skapas efter vad vi värdesätter för tillfället! Efter egenskaper som är högt prisade i vår samtid.

Genom historien har olika intellektuella förmågor stått olika högt i värde. Under 1700-talet värderades till exempel astronomi och poesi, medan andlighet och förmåga till ledarskap dominerade under medeltiden. Det är ingen slump att prat om EQ (som inte är någon vedertagen kunskap) blev på modet under 90-talet när människor började bejaka sina mjuka och känsliga sidor och New Age vågen mullrade i framtiden.

Till och med Mensa vars medlemskap har varit uppsnurrat på IQ har ju gjort avbön och har ju i dag en mer flexibel syn på intelligens. Vill man låna Gardners syn på intelligens, alltså att vi har flera, så är det bara tre av åtta domäner som är mätbara med IQ-tester (Stanford - Binet).
Iintelligens och Genetetik

Genetikens evangelium har dock ett bekymmer : Dom är inne och klampar på en väldig massa områden. Sjukdomar ska botas, föråldrande dämpas och vi ska bli smartare kruxet med allt detta kan man sammanfatta i vad jag läste universitetspress för ett bra tag sedan : Ett gäng utvecklingspsykologer och andra behöriga ( jag tror det var på Stanford jag kan kolla) hade material och rejält underlag vad det gällde en grupp människor och intelligens. De kom fram till att ärftligheten i just detta fall hade ett genomsnitt på säg 35% därefter kom "genetikervännerna" in med höga knäuppdragningar och undersökte samma material och hävdade 70%.. Jag vågar lova att det ser ofta ut så här på de olika ämnena som genetiken ska lösa och de drabbade forskarna som jobbar på alternativ lösning gör, ibland utan fog, motstånd.
Jag tror att missförstånd och felaktiga slutsatser uppstår.

Dock kvarstår det obestridbara att forskare som har studerat liknande material drar helt olika slutsatser: Somliga har på matematisk och vetenskaplig basis presenterat antaganden som visar att intelligens (så som den framgår av IQ-tester) är ärftlig upp till 80 procent medans behörigt forskarfolk kom fram till 30-35%. Siffran ligger nog i mitten men den -> varierar beroende på vilken intelligens <- testet påstår sig mäta.

Exempelvis har genetiken en mycket liten del vad det gäller de delar av vår hjärna som är aktiva vid musik. Detta visade Suzuki metoden där människor utan den minsta musikaliska begåvning eller skolning lärt sig spela instrument och detta mycket bra. Att stimulans och motivation är viktigt för en intelligens utveckling vet vi och det gäller redan på mössens nivå. Jag tror det var på Berkeley man tog 100 möss och lät dessa växa upp i en utmanande och mentalt provocerande miljö. Mössens utsattes dagligen för utmaningar och mindre problem att komma förbi. 100 andra möss hade dess raka motsats och när testet var slut hade man ihjäl de små liven och kunde konstatera att den första gruppen hade i genomsnitt

Näe just IQ avgörs ytterst ytterst lite av arv och miljö. IQ avgörs av ett IQ-test. Detta även för att enäggstvillingar med identisk uppväxt kan får olika och väldigt varierande resultat seriösa Intelligens och aptitudtester.. Däremot om Bart menar att det är intelligens som avgörs av ovanstående så är inte det riktigt rätt heller. Det absolut bästa sättet att studera en intelligens eller ett område inom en intelligens är att se hur den beter sig när den blir skadad. i.e skador driver utvecklig.

Visserligen är "IQ-gen" och att skriva att det avgörs av arv bara ett ord och många resonerar så. Bart är ingalunda ensam men om man inte kan hålla hjärnans komplexitet i minne och att detta, som sagt, är det mest debatterade området inom psykologin så kanske man bör avstå från att uttrycka sig helt. Jag tycker citatet ur Gaarder's "Sofies värld" som jag brukade ha i footern är ganska bra :

"om människans hjärna var så enkelt sammansatt att vi kunde förstå den, skulle vi vara så dumma att vi ändå ingenting begrep"

Landslagets Letargiska Långbänk

Så här veckan efter Sveriges 0-0 match mot Danmark är det nog dags att sluta fråga vad som händer med det Svenska landslagetoch börja titta på framtiden och just här kommer, ganska paradoxalt, fenomenet Danmark in.För landet Degenerationens hemland har en stank som smittar och den går att känna över sundet.

Unga spelare med potential går, glatt visslande likt lemmlar mot en stupkant, till Danmark. Unga svenskar som är talanger i bra ligor i bra lag är inte ens nära landslaget och ibland inte ens U21.....

Svenska fotbollsförbundet verkar ha firat att Lars Lagerbäck skrivit på för ytterligare 18 år.

Ty alla de spelare som dessutom gått unga, eller halvunga, till Danmark har med det slängt bort sin talang i en liga som ligger i paritet med Allsvenskan rent kompetensmässigt.

Dessa killar borde ha fått bära endast feghetens gula färg och inte den på landslagströjan. Tänket bakom en flytt till Danmark är förvissa karriärkriminellt men lätt att förstå: Man blir ju faktiskt utlandsproffs, man får en rejäl löneökning, språket går att lära sig flytande och så är det ju nära hem. Martin Ericsson är en praktexempel på det.

En spelare som inte vågade flytta till England och slängt bort sin talang but then again why should he?

Lagerbäck jobbar inte med "mutual consent" utan med intern lojalitet och ett överfokus på fel sorts mentalitet hos spelaren samt en allergi mot ungdom.Det är inte bra för ett sådant litet land som Sverige där vi verkligen måste jobba med en så stor grupp som möjligt eftersom mutual consent funkar åt andra hållet. En landslagsutagning ger nästan alltid bara positiva effekter i form av förnyat förtroende, bättre form eller rentav en transfer uppåt men sånt fattar inte Lagerbäck vars klubbmeriter på hög nivå är obefintlig.

Om där finns allergi mot ungdom så finns där en övertro på ålder. Lucic och Henke slutade på eget bevåg när det började bli pinsamt och vad jag förstått det som skulle Lagerbäck gärna haft dom kvar ett tag till. Man tar sig för pannan.Att vi ett par år haft spelare i Holländska och Engelska ligan, Div 1 inräknat, och andra bra ligor som inte ens blivit kollade på är bara ren okunnighet. Sverige är för litet land för att vi ska kunna välja ett lojalt grabbgäng och köra med det. Vi måste ständigt arbeta med en stor grupp nya ungdomar annars är svensk fotboll på väg in i ett mörker av okänd ände för Lagerbäck ska ju sitta ett tag och enligt Simon Bank (för han kan väl andå lfotboll) så har vi inga andra alternativ för vi måste ju ha en Svensk tränare.

Samma skrå av murvlar hyllar däremot gärna Svennis: Hans framgångar tillskrivs ofta direkt och indirekt hans Svenska påbrå som ger Lugnet, Lagomheten och Letargins attribut.

Näe. att man håller sig kvar med gamla vrak runt 30 på vänskapslandskamper, tourer och betydelselösa gör bara förändringsskräcken övertydlig. Lagerbäck har faktiskt inte plockat fram en enda egen ordinarie djävla spelare själv under all sin tid. Allt, precis allt är arvet för gamle U21 Tommy. När det väl ska provas nytt är det killar som Nannskog 30 år från Norge.

En kille som Kennedy som gjorde cirka 15 mål som högerytter i Twente fick knappt komma till bänken fast det verkar som om han nu kanske kan få en chans.

Han håller ju på bli 30 snart för fan!

Här finns också något annat, något mörkare och svårt att ta på men det finns där. Det är lika luddigt som synen på att vi måste ha en Svensk tränare och det där med Svennis men ack så mer farliga: Hade Kennedy hetat Johansson i efternamn samt talat och uppfört sig som en rikssvensk är jag övertygad om att han fått chansen tidigare. Det är ingen slump att vi har så många nvandrargrabbar med potential men samtidigt har ytterst få fått en ärlig chans i landslaget.

Flera av dom här invandrarkillarna måste dessutom få en landskamp för Sverige direkt för att förhindra att en annan nation tar dom.I den sorgliga matchen mot Nordirland hade jag gärna sett en Zlatan Muslimovic i blågul tröja men tror någon på allvar att vi hade haft en spelare i blågult med det efternamnet?

Förmodligen kommer vi tappa Goran Slavkovski i Inter till Makedoniens landslag.

Zlatan behöver inte prata skit om landslaget för honom.

Han behöver bara berätta som det är.

Detta med ungdomar och landslaget är moment 22. Varför satsa på en rejäl proffskarriär utomlands om man ändå inte kommer få den där chansen i landslaget som kan ge den extra knuffen? Då är det bättre att ta Danmark i stället. Tryggt och fint å så är man utlandsproffs. En annan av biverkningar från Danmarksvalet är att de ofta gjort som Anders Svensson ( inte danska meriter iofs men typexempel på en spelare som skulle ha flyttat ut till en riktig liga i sin ungdom.. Tänk om?) alltså raka motsatsen till en "fotbollslegionär" som provar klubb efter klubb utomlands.

Man provar Premier Leauge eller en annan bra liga, man ger upp, man vågar inte mer, inga mer utsvävningar, en stor motgång och man backar.

Undra på att landslaget spelar som dom gör.