Jag missade träningsmatchen, Jo, jag gjorde det.....
Jag slängde mig över telefonen och ringde kollegan Billy. Han bekräftade att vi kört 4-5-1 på träningen. Vi sade inte så mycket mer för det hela sade oss allt. Dels för vi minns alla Tommy Davidssons 4-5-1 och dels för att han och jag har stött och blött teorierna varför de gamla anfall
sparen är på väg bort från den moderna fotbollen. Varför det såg så bra ut när Runström och Pålle spelade som par och varför det bara känns domedag med ett bajen i 4-5-1
Jag slängde mig över telefonen och ringde kollegan Billy. Han bekräftade att vi kört 4-5-1 på träningen. Vi sade inte så mycket mer för det hela sade oss allt. Dels för vi minns alla Tommy Davidssons 4-5-1 och dels för att han och jag har stött och blött teorierna varför de gamla anfall
sparen är på väg bort från den moderna fotbollen. Varför det såg så bra ut när Runström och Pålle spelade som par och varför det bara känns domedag med ett bajen i 4-5-1 Det hela fick mig att slita med frågan lite extra och den här text-tegelsten är alltså resultatet av det slitandet. Anledningen till att den rubriken här andas milt vansinne, lätt pedagogik och djup av taktik-mysticism. beror helt enkelt på att jag fått rätt många intressanta reaktioner från läsare på sista tiden i email.
Med ett budskap som man kan koka ned till :
"Bra skrivet, men jag kan ju inget om fotboll"
Då ska jag försöka mig på konststycket att försöka göra fotbollstaktik till både intressant och begriplig. Dömt att misslyckas eftersom fotbollen är paradoxal. Det enkla spelet är en av världens största och djupaste ämnen.
"Bra skrivet, men jag kan ju inget om fotboll"
Då ska jag försöka mig på konststycket att försöka göra fotbollstaktik till både intressant och begriplig. Dömt att misslyckas eftersom fotbollen är paradoxal. Det enkla spelet är en av världens största och djupaste ämnen.
Historisk bakgrund
Alla vet var den Svengelska fotbollsmodellen kommer i från men inte alla vet var britterna själva fått den i från. Exakt var när och hur 4-4-2 uppfanns är väl inte till resonemanget något bärande argument men det absoluta genombrottet och debuten skedde på Wembley den 30:e Juli 1966 under ledning av den mytomspunne och kompetente Alf Ramsey. Västtyskland hade anlänt med en ung Beckenbauer i ett 1-4-2-3 system (Franz var dock mittfältare och inte libero) som stod i bjärt kontrast mot den 4-4-2 och matchen hade mycket väl kunnat vunnits av Tyskarna hade en ribbstuds som det krävdes digital teknik och 30 år för då belysa klarhet huruvida England hade ett mål eller inte.
Det var inte bara laget som vann eller Geoff Hurst som vandrade in i fotbollshistoriens pärleport med sitt hattrick det var en taktisk seger och inte långt därefter började fler och fler landslag och klubblag i Europa använda sig av 4-4-2.
Fyra försvarare, fyra mittfältare och två anfallare. Om fotboll är ett språk så är detta engelskan.
Vad man ska ha klart för sig är att sådana sifferkombinationer säger inte allt och i värsta fall inget. Det är hur formationen spelas som har mer taktisk distinktion. Siffrorna anger utgångspositioner och kan skvallra om vilka spelartyper som där finns men resten är upp till tränaren och assisterande att förvalta och förändra för att undvika förutsägbarhet.
Formationer och en eller två forwards?
Formationer skvallrar även lite om hur pass modernt och effektivt laget är
Exempelvis så spelade den störste nyskaparen inom fotboll de senaste åren, den kompetente José Mourinho, en modern 4-4-2 "diamant" i Chelsea samtidigt som hans totala motsvarighet på allt, Lars Lagerbäck, spelade en äldre och omodern 4-4-2 "diamant" som var alldeles för utspridd och hade malplacering som princip.
Tittar man dock på anfall så går skiljelinjen mellan två system. Ett system med en forward centralt som ofta bildar diamant med omkringliggande, offensiva mittfältare och ett annat system med en "rak" anfallslinje bestående av ett stridspar med två forwards. Dessa två forwards brukar vara två skilda spelartyper. "Fyrtorn och släpvagn" dundrade metaformekanikerna om Niall Quinn och Kevin Philips i Sunderlands upplaga från sent 90-tal eller varför inte Duncan Feurgerson och Graham Stuart i Everton? Här finns dock en motsats.
Ett av de mest lyckade stridspar jag sett i ett landslag var Kenneth Andersson och Martin Dahlin som bägge var hårt arbetande, hade utmärkt fysik, tekniskt godkända och mycket
starka på huvudet och i den här kategorin fyller vi på med Alan Shearer och Les Ferdinand. Denna kategori behöver dock en länk mellan mittfält och anfall för att lyckas. Ferdinand och Shearer hade Peter Beardsley och Kenneth och Martin hade Thomas Brolin. Gav spelade dom inte fram målskytten så spelade dom
fram framspelare. Den "fria rollen" hade här sina högglansdagar. Slutet för Thomas Brolin och Peter Beardsley signlarerade även slutet för två forwards och den fria rollen. Inom ett par år gick det inte att se skogen för alla trän eftersom lagens offensiva mittältare i bland kunde vara tre stycken och deras rörlighet, positionsbytande och flexibilitet gjorde att det inte längre behövdes någon fri roll.90-talet och förändringarna kommer.
Men sedan händer något. Varför jag väljer just dom här två anfallsparen har att göra med att dom var nästan dom sista av sitt slag. Dom verkade runt 1994 och framåt och under denna period börjar taktiken ändras rätt ordentligt. En tränare som ofta beskylls för att inte ha en plan B och inte kunna förändra är Arsene Wenger men det stämmer inte. Som vilken moderiktigt fransman som helst har han följt med fotbollen och delvis designat den fotboll som ser lika bra ut som Kenzos vårkollektion. Här under är en beskrivning av hur hans taktik har utvecklats och anfallsparen fått ge vika för en ensam forward på topp.
Men sedan händer något. Varför jag väljer just dom här två anfallsparen har att göra med att dom var nästan dom sista av sitt slag. Dom verkade runt 1994 och framåt och under denna period börjar taktiken ändras rätt ordentligt. En tränare som ofta beskylls för att inte ha en plan B och inte kunna förändra är Arsene Wenger men det stämmer inte. Som vilken moderiktigt fransman som helst har han följt med fotbollen och delvis designat den fotboll som ser lika bra ut som Kenzos vårkollektion. Här under är en beskrivning av hur hans taktik har utvecklats och anfallsparen fått ge vika för en ensam forward på topp.
Just Newcastle började även att prova med en ensam forward. "Vi har en defensiv mittfältare som sitter framför backlinjen. Resten av oss är anfallsspelare som byter positioner" sa Robert Lee till tidningen Goal September 1995. Där och i Arsenals fall kunde man se de färdiga resultaten och två av de kanske största av trendsättarna bytte system:
Ajax, spelade sin utopiska formation med diamant anfall och försvar och dom hade redan vunnit Champions Leauge 1994 där den ensamme forwarden, Patrick Kluivert, gjort det enda målet. Barcelona hade Ronaldo i samma roll med Geovanni (Nu I Hull av alla ställen) som 10:a bakom.
På Barcelonas och Ajax kanter kunde man se skälen och fördelarna: Marc Overmars och Finidi George i Ajax samt Rivaldo och Luis Figo i Barcelona hade blivit ytterforwards snarare än yttermittfältare. Den utvecklingen var nödvändig eftersom den gamla yttermittfältaren som bara dribblade och slog inlägg var på väg att dö ut och det hade blivit kärvt eftersom yttrar är en mycket underhållande position. När Wenger hade Overmars lät han ta en ytterforward position på vänster kanten (se bilden om Wenger) men han utvecklade detta ytterligare i sina senare upplagor.
Ajax, spelade sin utopiska formation med diamant anfall och försvar och dom hade redan vunnit Champions Leauge 1994 där den ensamme forwarden, Patrick Kluivert, gjort det enda målet. Barcelona hade Ronaldo i samma roll med Geovanni (Nu I Hull av alla ställen) som 10:a bakom.
På Barcelonas och Ajax kanter kunde man se skälen och fördelarna: Marc Overmars och Finidi George i Ajax samt Rivaldo och Luis Figo i Barcelona hade blivit ytterforwards snarare än yttermittfältare. Den utvecklingen var nödvändig eftersom den gamla yttermittfältaren som bara dribblade och slog inlägg var på väg att dö ut och det hade blivit kärvt eftersom yttrar är en mycket underhållande position. När Wenger hade Overmars lät han ta en ytterforward position på vänster kanten (se bilden om Wenger) men han utvecklade detta ytterligare i sina senare upplagor.
Om den gamla yttermittfältaren var på väg bort så var den nya på väg in och i Wengers nästa upplaga hette dom Fredrik Ljungberg och Robert Pires. Just Ljungberg som jag aldrig tror mig ha sett slå ett inlägg nere vid flaggan är symbolen för denna nya typ. Löpstark, aggressiv, målglad och inte överdrivet snabb men en sagolik förmåga att kunna tajma sina löpningar och med en 10:a som Bergkamp, världens bästa kortpassnings framspelare, blev kombinationen nästan ruskigt bra. Säsongen 01/02 blev det runt 20+ mål i liga och cuper i England för Ljungberg Vem behöver en andra forward med sådana mittfältare?
De två defensiva mittfältarna i 4-2-3-1 kunde inte bara säkra defensiven med allt vad det innebär utan en av dom kunde även fördela spelet eller Regista som det heter i Italien. Bestämma vilken flank och vilket tempo offensiven får arbeta med. Under Maradonas, Gazzas och Andy Möllers tid så monopoliserade denna trubbeltrojka dribblingar, spelfördelande och kreativitet i sina lag. Vi kallar detta för fixstjärna och det ingen slump att med dessa arbetsuppgifter medföljde ett stort ansvar som svarade mot de spärrballongs-egon de drogs med. Nu ligger det hela fördelat på fler personer vilket behövdes. Många managers under 90-talet hade en kluven inställning till fixstjärnor. Hade dom en i laget bänkade dom honom och såg dom en i motståndarlaget så markerade dom honom.
Vidare så bidrog även att den utveckling av ytterbacken man hade sett under sent 80-tal och tidigt 90-tal ute i Europa och Sydamerika kunde nå gå fullt ut. Som med alla taktiska förändringar så tog det fem, tio år innan Sverige nappade på med offensiva ytterbackar. Under 1994 så var Roger Ljung ensam om att gå över mittlinjen i dag är det, på grund av nämnda utveckling inte ett alternativ utan ett måste.
Med en defensiv mittfältare nära kanten och med hjälp av en ytterforward kunde press och understöd bli mer samordnat. Ytterforwards,10:an och strikern ar nu den första linjen av försvar. Under 70-talet och den holländska totalfotbollen hade försvaret varit anfallets sista linje. Trots detta är den nya fotbollsstil så då stöptes minst lika offensiv och målrik. Den är ju självklart snabbare om man nu ska anmärka på sådant.
4-4-2 never dies
I dag är 4-4-2 absolut inte stendött. En grundval och ursprung kan inte raderas bort. Om man dock tittar på hur lagen som deltog i årets UEFA cup så börjar det sticka lite väl mycket i ögonen. Hur långt dom gick lämnar mig kall men tittar du igenom alla lagen så är budskapet glasklart. Lagen från de fem bästa ligorna i Europa spelar nästan uteslutande med en forward
De två defensiva mittfältarna i 4-2-3-1 kunde inte bara säkra defensiven med allt vad det innebär utan en av dom kunde även fördela spelet eller Regista som det heter i Italien. Bestämma vilken flank och vilket tempo offensiven får arbeta med. Under Maradonas, Gazzas och Andy Möllers tid så monopoliserade denna trubbeltrojka dribblingar, spelfördelande och kreativitet i sina lag. Vi kallar detta för fixstjärna och det ingen slump att med dessa arbetsuppgifter medföljde ett stort ansvar som svarade mot de spärrballongs-egon de drogs med. Nu ligger det hela fördelat på fler personer vilket behövdes. Många managers under 90-talet hade en kluven inställning till fixstjärnor. Hade dom en i laget bänkade dom honom och såg dom en i motståndarlaget så markerade dom honom.
Vidare så bidrog även att den utveckling av ytterbacken man hade sett under sent 80-tal och tidigt 90-tal ute i Europa och Sydamerika kunde nå gå fullt ut. Som med alla taktiska förändringar så tog det fem, tio år innan Sverige nappade på med offensiva ytterbackar. Under 1994 så var Roger Ljung ensam om att gå över mittlinjen i dag är det, på grund av nämnda utveckling inte ett alternativ utan ett måste.
Med en defensiv mittfältare nära kanten och med hjälp av en ytterforward kunde press och understöd bli mer samordnat. Ytterforwards,10:an och strikern ar nu den första linjen av försvar. Under 70-talet och den holländska totalfotbollen hade försvaret varit anfallets sista linje. Trots detta är den nya fotbollsstil så då stöptes minst lika offensiv och målrik. Den är ju självklart snabbare om man nu ska anmärka på sådant.
4-4-2 never dies
I dag är 4-4-2 absolut inte stendött. En grundval och ursprung kan inte raderas bort. Om man dock tittar på hur lagen som deltog i årets UEFA cup så börjar det sticka lite väl mycket i ögonen. Hur långt dom gick lämnar mig kall men tittar du igenom alla lagen så är budskapet glasklart. Lagen från de fem bästa ligorna i Europa spelar nästan uteslutande med en forward
.
Elfsborg och Djurgården spelade 4-4-2 och gjorde ingen traditionalistisk kverulant besviken. Brasklapp : Återigen, 4-4-2 är inte hela förklaringen men när man åker ut på kontinenten i en cup gäller det att vara taktiskt slug och det rimmar illa med den 4-4-2 som Svenska lag spelar. Just varför Svenska lag misslyckas lika uppenbart som brett och om ni undrar när jag tänker röka den cigarren får ni vänta ett tag.
4-2-3-1 är taktiskt slug men svårt att lära ut. Återigen får vi blicka på Barcelona och Ajax. Louis Van Gaals utopiska 3-1-2-1-3 där 3-1 och 1-3 formar diamantförsvar respektive diamantanfall. Och ja....Jag vet, dom här siffrorna gör en yr i huvudet och det blir inte lättare av att Van Gaal säger till fifa.com 080102 att han spelade ett 4-3-3 i Ajax.
Vad det än var så hade det passat perfekt för hans Ajax där samtliga spelare kände detta system sedan barnsben att han sedan hade 7 av världens då 10 bästa unga talanger i sitt lag underlättade nog och se på: När han tog över Barcelona och förde med sig 6 spelare från Ajax såg det stelt ut för de andra i laget. Deras erfarenheter och friheter av annat fick stryka på foten för att spelidén kunde överleva. Det tog fyra matcher sedan övergav Van Gaal att spela Ajax-formationen i Barcelona. Det blev stelt.
Känner ni igen orden om Danmark så har ni rätt. Dessa ord är från den ökända VM Krönikan 2002. De enda artiklar jag skrivit som lett till hot om våld. Här har jag klippt ur det värsta men orginalen hänger kvar på
http://www.sourze.se/default.asp?ItemID=10165437
http://www.sourze.se/Danmark_%C3%A4r_ett_on%C3%B6digt_land_10380525.asp
Henry Winter är lite av en favorit och här är han spot on om United och Roma http://www.telegraph.co.uk/sport/columnists/henrywinter/2295999/United-relishing-the-chance-to-light-up-Rome.html
Elfsborg och Djurgården spelade 4-4-2 och gjorde ingen traditionalistisk kverulant besviken. Brasklapp : Återigen, 4-4-2 är inte hela förklaringen men när man åker ut på kontinenten i en cup gäller det att vara taktiskt slug och det rimmar illa med den 4-4-2 som Svenska lag spelar. Just varför Svenska lag misslyckas lika uppenbart som brett och om ni undrar när jag tänker röka den cigarren får ni vänta ett tag.
4-2-3-1 är taktiskt slug men svårt att lära ut. Återigen får vi blicka på Barcelona och Ajax. Louis Van Gaals utopiska 3-1-2-1-3 där 3-1 och 1-3 formar diamantförsvar respektive diamantanfall. Och ja....Jag vet, dom här siffrorna gör en yr i huvudet och det blir inte lättare av att Van Gaal säger till fifa.com 080102 att han spelade ett 4-3-3 i Ajax.
Vad det än var så hade det passat perfekt för hans Ajax där samtliga spelare kände detta system sedan barnsben att han sedan hade 7 av världens då 10 bästa unga talanger i sitt lag underlättade nog och se på: När han tog över Barcelona och förde med sig 6 spelare från Ajax såg det stelt ut för de andra i laget. Deras erfarenheter och friheter av annat fick stryka på foten för att spelidén kunde överleva. Det tog fyra matcher sedan övergav Van Gaal att spela Ajax-formationen i Barcelona. Det blev stelt.
Risken finns även att den ensamme forwarden suddas ut. Att offensiven saknar disciplin, kyla och koncentration. Då faller systemet ihop totalt och blir ett impotent 4-5-1 och här är forwarden mer ensam än någonsin.
4-2-3-1 mottaktik och svaga punkter.
Ett övertydligt exempel på hur man spelar mot 4-2-3-1 hittar man i Englands seger över Danmark VM 2002. Spelarnamnen på bilden härunder stämmer inte men positionerna stämmer.
Dennis Rommedahl, Jon Dahl Tommasson och Jesper Grönkjaer hade alla spelat i Holland där just 4-2-3-1 tillämpas men Svennis ställde dom helt enkelt schack matt då Scholes & Co stängde av danska innermittfältets samarbete med sina anfallare och då framförallt Tomasson genom att pressa dom hysteriskt hårt på planen. Inga bollar kom i mitten så alltså blev det ut på kanterna där ytterforwards Rommedahl och Grönkjaer (fotbollsvärlden enda grönlänning) antingen fick utmana eller försöka bygga upp spelet. Där begick man misstaget för det var precis det som Svennis ville.Danskarna blev lurade för yttrarna hamnade ensamma mot två engelsmän.
Eftersom engelsmännen sedan inte heller lyfte upp sitt lag så fanns det inga ytor för yttrarna att nyttja sin snabbhet. De bägge lyckades med endast tre löpningar med boll och in i mitten ville man inte där gjorde det ont. Då återstod bara en sak: Inlägg. Att skicka sådana mot mittbackar Cambell & Ferdinand då bägge är 1,88 m långa
är bara att spä på deras träning i Premier Leuage där dom inte gör annat. .
Hur ser det ut i dag och i framtiden?
Ska man vara petnoga så är dagens formationer mer 4-3-3 än sin tvilling 4-2-3-1 men skillnaderna i dispositionerna är minimala. Konceptet med tank centralt i straffområdet är den samma. Vad som har skett de senaste åren som gjort att 4-3-3 blivit en innedrog vardå blev en förändring av de centrala mittfältarna och den gamle playmakern fick mer och mer utrymme och tilldelad en nyckelroll i taktiken. Urtyperna i våra lag är Arsenal's Cesc Fabregas, Barcelonas Andres Iniesta, Ajax's Wesley Sn
eider och United's Michael Carrick. Detta ledde till att 10:an som ligger i hålet kunde slopas, flyttas ned i en ortodox mittfältsroll. Detta för att playmakern nu hade blivit så bra att han direkt kan nå anfallet med långa, vackra genomstickare och på så vis spelar över 10:an, 10:ans arbetsytor eller använder sig av ytterforwards. Spelet har blivit snabbare de senaste fem åren lite tack vare detta. Detta även för att det det inte funnits eller utbildats några nya "Bergkamps", "Litmanens" eller "Sheringhams". och har man inga sådana spelartyper blir positionen i hålet en belastning och ingen tillgång.
Framtidens taktik kommer dock enligt f.d Chelsea-tränaren och K1-mästaren Felipe Scolari bli 4-6-0 för sådan är utveckling. Eeeh Nej.
Framtidens taktik stakas ut lite av de som vinner och mycket av dom som vinner mycket. Alex Feurgerson har tagit formationen med en forward till nya höjder och det hela har blivit så bra så det är tråkigt. Köpet av Berbatov är unikt eftersom han han är den enda centertanken i modern tid som köpts för en en annan huvuduppgift att göra mål. Målen är redan garanterade i Rooney, Tevez och Ronaldo. Nej, den här lite märkliga spelaren, som påminner inte så lite om Zlatan, är att hålla i, spela fram och hålla backarna sysselsatta och detta är han bäst i världen på. I Uniteds Champions Leauge match mot Inter nyligen kunde man även se hur Rooney växer och växer och hur en trend jag sett sedan deras 7-1 pulveriseringen av Roma har blivit modus operandi. Rooney går i defensiven ned på en vänster wingerback-position och hinner i varje anfall tillbaka och gör sig spelbar.
Forwards som spelar vänsterbackar. Anfallare som mest spelar fram.
Ja, varför inte. Fotbollen kan utvecklas åt det hållet eller motsatt. Planen är rund och bollen i 90 minuter och tvärtom om du förstår vad jag menar.
är bara att spä på deras träning i Premier Leuage där dom inte gör annat. .
Hur ser det ut i dag och i framtiden?
Ska man vara petnoga så är dagens formationer mer 4-3-3 än sin tvilling 4-2-3-1 men skillnaderna i dispositionerna är minimala. Konceptet med tank centralt i straffområdet är den samma. Vad som har skett de senaste åren som gjort att 4-3-3 blivit en innedrog vardå blev en förändring av de centrala mittfältarna och den gamle playmakern fick mer och mer utrymme och tilldelad en nyckelroll i taktiken. Urtyperna i våra lag är Arsenal's Cesc Fabregas, Barcelonas Andres Iniesta, Ajax's Wesley Sn
eider och United's Michael Carrick. Detta ledde till att 10:an som ligger i hålet kunde slopas, flyttas ned i en ortodox mittfältsroll. Detta för att playmakern nu hade blivit så bra att han direkt kan nå anfallet med långa, vackra genomstickare och på så vis spelar över 10:an, 10:ans arbetsytor eller använder sig av ytterforwards. Spelet har blivit snabbare de senaste fem åren lite tack vare detta. Detta även för att det det inte funnits eller utbildats några nya "Bergkamps", "Litmanens" eller "Sheringhams". och har man inga sådana spelartyper blir positionen i hålet en belastning och ingen tillgång.Framtidens taktik kommer dock enligt f.d Chelsea-tränaren och K1-mästaren Felipe Scolari bli 4-6-0 för sådan är utveckling. Eeeh Nej.
Framtidens taktik stakas ut lite av de som vinner och mycket av dom som vinner mycket. Alex Feurgerson har tagit formationen med en forward till nya höjder och det hela har blivit så bra så det är tråkigt. Köpet av Berbatov är unikt eftersom han han är den enda centertanken i modern tid som köpts för en en annan huvuduppgift att göra mål. Målen är redan garanterade i Rooney, Tevez och Ronaldo. Nej, den här lite märkliga spelaren, som påminner inte så lite om Zlatan, är att hålla i, spela fram och hålla backarna sysselsatta och detta är han bäst i världen på. I Uniteds Champions Leauge match mot Inter nyligen kunde man även se hur Rooney växer och växer och hur en trend jag sett sedan deras 7-1 pulveriseringen av Roma har blivit modus operandi. Rooney går i defensiven ned på en vänster wingerback-position och hinner i varje anfall tillbaka och gör sig spelbar.
Forwards som spelar vänsterbackar. Anfallare som mest spelar fram.
Ja, varför inte. Fotbollen kan utvecklas åt det hållet eller motsatt. Planen är rund och bollen i 90 minuter och tvärtom om du förstår vad jag menar.
*********
Lite smått och gott som inte länkades rakt i texten.
VM 1966 http://en.wikipedia.org/wiki/1966_World_Cup_Final
Van Gaal http://www.fifa.com/worldfootball/clubfootball/news/newsid=667683.html
Ajax CL segern 1995 http://www.independent.co.uk/sport/kluiverts-late-strike-claims-crown-for-ajax-1621057.html
VM 1966 http://en.wikipedia.org/wiki/1966_World_Cup_Final
Van Gaal http://www.fifa.com/worldfootball/clubfootball/news/newsid=667683.html
Ajax CL segern 1995 http://www.independent.co.uk/sport/kluiverts-late-strike-claims-crown-for-ajax-1621057.html
Känner ni igen orden om Danmark så har ni rätt. Dessa ord är från den ökända VM Krönikan 2002. De enda artiklar jag skrivit som lett till hot om våld. Här har jag klippt ur det värsta men orginalen hänger kvar på
http://www.sourze.se/default.asp?ItemID=10165437
http://www.sourze.se/Danmark_%C3%A4r_ett_on%C3%B6digt_land_10380525.asp
Henry Winter är lite av en favorit och här är han spot on om United och Roma http://www.telegraph.co.uk/sport/columnists/henrywinter/2295999/United-relishing-the-chance-to-light-up-Rome.html
