SöS Akuten ja. Jag har besökt den många gånger och sett hur system efter system packar ihop. Numera skickar fallskärmsjägarskolan sina sjukvårdare på utbildning eftersom lördagsnätterna på akuten är ett slagfält med allsköns intoxer och tomtar är så nära riktiga krigsskador man kan komma. Under våra 10 timmar där i Lördags fick jag äran att hindra en epileptiker att kvävas när han fick ett anfall i entrén och dessutom, mer eller mindre, fånga en fyllskalle som borde fått galler på sin säng och var på väg att ramla ur. Budskapet man kan skönja under kvällen och natten när köttbilen fyller triageområdet till max är glasklart även för en lekman: Dom har för lite folk. På tok för lite folk. I lördags hände det dock något som får ovanstående problem att blekna.
Nu i lördags åkte jag in med morsan i ambulans och efter en timme vid triaget så såg jag en äldre undersyrra jag känner igen från tidigare. Jag log och hon frågade efter mitt namn.
"Ja hej, Du stal 500kr från en patient tidigare och vi har polisanmält dig. Hennes anhöriga polisanmälde dig. Du ska åka dit"
Vafan står fanskapet och säger?
Tankarna rusade. Det här måste vara ett skämt.Jag tror inte jag blivit förvånad eller lite chockad i år men nu blev jag helt överrumplad.
Jag började då och fråga ut henne vad i jösse namn hon klämt ur sig men då tog hon bort sin namnbricka och sa "Jag vill inte diskutera det här". Hon springer sen iväg. Jag blev upprörd och pratade med en "koordinator" som skulle hjälpa mig och jag fick peka ut undersyrran. Hon försöker då släta över det hela att det blivit ett missförstånd, att hon förväxlat mig med en annan.
Men så var det inte. Nej, så var det inte alls. Det fanns en gammal dam involverad i den här soppan men får att koka ned den till det väsentliga så får vi gå tillbaks i tiden. Juli 2011
Då påträffade jag en nymisshandlad dam i 85+ åldern på gullmarsplan och henne eskorterade jag till SöS akuten och väntade tills hon fått träffa doktor. Jag dunkade mig senare på bröstet rejält för det kändes skitbra i flera veckor att hjälpa en äldre människa, att för en gång skull behövas och visa min son Kieyon, som var med, att man ska ta hand om de äldre. Hade vi skjutsat henne till Carema hade vi fått bära hem henne i hinkar.
Vi satt således en två timmar i väntan på läkare och hjälpte henne när helst vi kunde. Till sist blev hon omhändertagen och när vi ska säga adjö tvingar hon, mer eller mindre, på mig 500sek. Jag nekar och nekar och förklarar att min hjälp kommer från hjärtat och jag kan inte ta emot den. En scen håller på att utvecklas där vi är i korridoren och till sist så tar jag 500lappen och ger till min son. Det kändes inte rätt men hon var kompromisslös på just det. Just denna punkt är viktig.
Därefter har alltså vår undersyrra som jobbat den dagen troligen bevittnat detta och tydligen fått det hela till att jag plockat den gamla damen på pengar. Kanske inget att väsnas om på en blog eller på fejjan men för mig som hade en styvfar som tillhörde hennes generation så är det den gamla skolan som gäller när man möter äldre.
Att då plocka pengar av en gammal dam som dessutom redan är misshandlad står i vidrighetskvot strax under mord och våldtäkt i min bok.
Den gamla skolan innebär även att man ber om ursäkt när man ställt till det för någon annan men någon sådan har jag inte erhållit. Undersyrran var själv en bit över 50 gissar jag.
Att personalen på SöS har genomfört karisma By-pass operationer på sig själva, att dom snäser, fräser, klappar patienter på huvudet och begår små tjänstefel är inget jag ens tänkt tanken på att anmäla eller skriva om under mina 50 besök de senaste 10 åren. "It comes with the territory säger amrisarna.. Det bara är så och att jobba på SöSakuten är ytterst påfrestande. Min respekt för folk som ser det här yrket som ett kall är mycket stor och floskeln "allayrkenharjurötägg" kan man säkert klistra in som förklaring.
Men vad fan är det som händer på SöS egentligen?
Den här texten är nu nyuppdaterad i Mars 2012 och jag har trots att jag kontaktat tre ansvariga på SöS inte fått något ursäkt.
No comments:
Post a Comment