Häromdagen så trädde jag in i en debatt om IQ-tester och Intelligens.
Ungefär vart 25:e år blir Quasivetenskaplig rasbiologi, postdarwinism och tron på att gener styr vår Intelligens riktigt populära. senast 1967 så hade vi en kontroversiell debatt om detta då "Harvards Education Review" publicerade "How we can boost scholastic achievement" Där Arthur Jensen menade på bland annat att svarta barn behöver särskild undervisning och Jensen kritiserade, mot bättre vetande, att man ingriper med pedagogik i tidig ålder hos barn.
Denna gång var det dock inte så allvarligt.
Det rörde sig inte värre än att Daniel Bart hade läst boken "The Bell Curve" som just dök up 25 år efter 1967. Daniel Bart är verksam på en debattlista på internet men även minsann president i "Committe for Democratic Focus in European Foreign Policy ". Vad det är för något spännande vet jag inte men det får just en träff på internet så det är säkert ingen riktigt organisation i paritet med den ståtliga titeln.
OM BELL CURVE
Personligen är jag förvånad över allt rabalder om Bell Curve och när det gäller dess innehåll. 99% av all data och material som presenteras är gammalt och vedertaget. Det är sättet det presenterades på som ger en aning sken om tvivelaktiga metoder : Istället för att skriva slutsatserna rent ut så pushar man läsaren att dra egna slutsatser vilket just passar soffrums och internetforskare som oftta har egna slutsatser de behöver skydda med namesdropping när man kommer under moteld. Att sedan hemlighålla arbetet för samtliga kollegor inom nämnda fält och ge ut den först till privatpersoner blir det inte bättre av. Boken har används som källa visserligen titt som tätt men värt att notera är att nästan samtliga psykologer som själva bidragit med material som används som källa använder sedan boken i sin tur som källa i sitt arbete. Likt ett par sjösatta personer utan livboj klamrar sig fast vid varandra när det det börjar blåsa.
Probelmet med den "pk-storn" som blåste mot författaren av Bell Curve var att den var så kraftig att han fick fly till skogs med svansen mellan benen och i denna storm går det fanimej inte att se skogen för alla trän. Väldigt väldigt mycket kritik av författaren var inte saklig utan eldfängd.
Den som verkligen vill meta en helhetsbild om detta ämne bör läsa "The Bell Curve" men gärna "Scientists Respond to The Bell Curve." på så vis kan man få en lite bredare bild om ett vädligt, väldigt stort och av debatt hårt ansatt ämne.
Jag personligen tror att en av skiljenämnarna mellan hyfsat intelligenta och riktigt intelligenta är förmågan att kunna innefatta instället för att utesluta och IQ skalan används mer för att utesluta än att innefatta.
OM IQ
IQ finns, till skillnad från andra vetenskapliga värden, i ett par olika versioner (stanford binet, risc etc) och det är rätt uselt verktyg på att mäta människans intelligens. Intelligens är en av de mest debatterade ämnen inom psykologin men inom stora delar av den själva psykometriken ses IQ som lite av ett skämt. Rejäla IQ tester används i dag allt sällan men när det gäller uttagningar av olika sort så börjar testerna paradoxalt påminna mer och mer. IQ kvoten är exakt inom ett enda område : Den kan tala om hur pass bra du är att fylla i just den IQ-testen jämfört med andra. i.e IQ är däremot väldigt, väldigt vanligt på universitet ( i synnerhet på sådana som ligger i USA) bland hårt presterande ungdomar men därmed är inte sagt att bjäfset får komma in i lektionssalarna. Ibland dock händer dessvärre det.
Jag tror inte heller att IQ-tester är nonsens. När det gäller vissa domäner av vår intelligens så är det den bästa värdemätare vi kan få och den är ändå fullkomligt usel. Värt att notera är att IQ-testerna absolut inte är intetsägande om en persons mentala förmåga, men att de inte alltid mäter det som de påstår sig mäta. Många uppgifter kräver även att man mobiliserar helt andra förmågor än de som testen skall vara mätare för. Att logik, samband, minne och reaktionstid har fokus är absolut ingenting negativt men det är också förmågor vi prisar i vår samtid.
Testerna skapas efter vad vi värdesätter för tillfället! Efter egenskaper som är högt prisade i vår samtid.
Genom historien har olika intellektuella förmågor stått olika högt i värde. Under 1700-talet värderades till exempel astronomi och poesi, medan andlighet och förmåga till ledarskap dominerade under medeltiden. Det är ingen slump att prat om EQ (som inte är någon vedertagen kunskap) blev på modet under 90-talet när människor började bejaka sina mjuka och känsliga sidor och New Age vågen mullrade i framtiden.
Till och med Mensa vars medlemskap har varit uppsnurrat på IQ har ju gjort avbön och har ju i dag en mer flexibel syn på intelligens. Vill man låna Gardners syn på intelligens, alltså att vi har flera, så är det bara tre av åtta domäner som är mätbara med IQ-tester (Stanford - Binet).
Iintelligens och Genetetik
Iintelligens och Genetetik
Genetikens evangelium har dock ett bekymmer : Dom är inne och klampar på en väldig massa områden. Sjukdomar ska botas, föråldrande dämpas och vi ska bli smartare kruxet med allt detta kan man sammanfatta i vad jag läste universitetspress för ett bra tag sedan : Ett gäng utvecklingspsykologer och andra behöriga ( jag tror det var på Stanford jag kan kolla) hade material och rejält underlag vad det gällde en grupp människor och intelligens. De kom fram till att ärftligheten i just detta fall hade ett genomsnitt på säg 35% därefter kom "genetikervännerna" in med höga knäuppdragningar och undersökte samma material och hävdade 70%.. Jag vågar lova att det ser ofta ut så här på de olika ämnena som genetiken ska lösa och de drabbade forskarna som jobbar på alternativ lösning gör, ibland utan fog, motstånd.
Jag tror att missförstånd och felaktiga slutsatser uppstår.
Dock kvarstår det obestridbara att forskare som har studerat liknande material drar helt olika slutsatser: Somliga har på matematisk och vetenskaplig basis presenterat antaganden som visar att intelligens (så som den framgår av IQ-tester) är ärftlig upp till 80 procent medans behörigt forskarfolk kom fram till 30-35%. Siffran ligger nog i mitten men den -> varierar beroende på vilken intelligens <- testet påstår sig mäta.
Exempelvis har genetiken en mycket liten del vad det gäller de delar av vår hjärna som är aktiva vid musik. Detta visade Suzuki metoden där människor utan den minsta musikaliska begåvning eller skolning lärt sig spela instrument och detta mycket bra. Att stimulans och motivation är viktigt för en intelligens utveckling vet vi och det gäller redan på mössens nivå. Jag tror det var på Berkeley man tog 100 möss och lät dessa växa upp i en utmanande och mentalt provocerande miljö. Mössens utsattes dagligen för utmaningar och mindre problem att komma förbi. 100 andra möss hade dess raka motsats och när testet var slut hade man ihjäl de små liven och kunde konstatera att den första gruppen hade i genomsnitt
Näe just IQ avgörs ytterst ytterst lite av arv och miljö. IQ avgörs av ett IQ-test. Detta även för att enäggstvillingar med identisk uppväxt kan får olika och väldigt varierande resultat seriösa Intelligens och aptitudtester.. Däremot om Bart menar att det är intelligens som avgörs av ovanstående så är inte det riktigt rätt heller. Det absolut bästa sättet att studera en intelligens eller ett område inom en intelligens är att se hur den beter sig när den blir skadad. i.e skador driver utvecklig.
Visserligen är "IQ-gen" och att skriva att det avgörs av arv bara ett ord och många resonerar så. Bart är ingalunda ensam men om man inte kan hålla hjärnans komplexitet i minne och att detta, som sagt, är det mest debatterade området inom psykologin så kanske man bör avstå från att uttrycka sig helt. Jag tycker citatet ur Gaarder's "Sofies värld" som jag brukade ha i footern är ganska bra :
"om människans hjärna var så enkelt sammansatt att vi kunde förstå den, skulle vi vara så dumma att vi ändå ingenting begrep"
18 comments:
Uttömmande och bra, säger allt som behöver sägas. Till Bell Curves vänner återstår nu blott att säga: kom igen om 25 år till.
men måste det gå fem sex år mellan att shq reder ut det här om iq? är det markus priftis som döljer sig bakom signaturen..
No comments from me om vem Makkan är. Måste skydda källor. Du skriver som om du vore ett fan till mig och det går inte för sådana har jag inga. Alltså är du en bekant till mig. Nej, det går inte heller. Sådana har jag inte heller. Alltså har du läst Sourze och kommer ihåg mitt namn. Either way här ska inte va några läsare och jubilanter. SITT INTE HÄR Å LÄS! STICK!
Till och med Mensa vars medlemskap har varit uppsnurrat på IQ har ju gjort avbön och har ju i dag en mer flexibel syn på intelligens
Jag kan garantera att Mensa än idag har exakt samma "syn" på IQ och intelligens som föreningen alltid har haft.
Ett IQ-test har till avsikt att bestämma en viss egenskap, som är tydligt definerad av testskaparen. Om du, eller någon annan, anser att begreppet IQ har en annan betydelse så visst, då blir det galet. Men testet mäter fortfarande den egenskap som avses.
Problemet med det resonemanget är att "den egenskap som avses" kan vara vilken som helst. Utan en definition av "IQ" är Etienne Forsströms svar fullständigt innehållslöst. "Testet mäter den egenskap som avses", jo tjenare. Vad skulle det annars göra? Mäta godtyckliga egenskaper lite hur som helst?
I psykometriska sammanhang är inte de egenskaper som mäts "vilken som helst". Om man talar om standardiserade psykometriska instrument som mäter intelligens så handlar det om att mäta generell intelligens, alltså det man brukar kalla G. Om man ska ha en väldigt kort och generell beskrivning av vad G är så skulle det väl vara "Förmågan att lösa nya problem oberoende av tidigare kunskaper och erfarenheter."
Fortfarande mest rundprat, men jag koncentrerar mig på det lilla konkreta i slutet. Och följdfrågar: Anser du, Etienne Forsström, att Mensas test uppfyller det krav du ställer? Det vill säga:
1) Är Mensas test representativt (med avseende på korrelation av prestationer) för "nya problem" sådär i största allmänhet? och
2) Är en prestation i Mensas test oberoende av tidigare kunskaper och erfarenheter, t.ex. hur många gånger man gjort testet (eller liknande tester)?
Om svaret inte är ett rungande och entydigt ja på båda frågor, mäter inte Mensas test "G", och alltså inte "den egenskap som avses" heller.
Etienne. Det jag menar är att Mensa's syn på vad intelligens har förändrats de senaste 20 åren. Jag har själv debatterat inom detta område sedan 1988. Då var synen inte lika flexibel som nu och detta för att vi fått en bredare debatt. När jag gjorde research för en artikel så kollade jag på mensas hemsida och där fanns länkar om MI-teorin, alltså själva antitesen ur varje aspekt mot IQ, på hemsidan.
Problemet däremot, som jag märkt det genom åren, är att man får inte debattera Mensa utan att någon från Mensa yttrar sig.
Mackan, ett entydligt "Ja" får du aldrig. Bara en sån enkel sak som att testet har svarsalternativ gör att det inte är perfekt då man kan ha tur och chansa rätt på en fråga, vidare kanske en testand är ovanligt nervös vid testningen och presterar därför dåligt. Bara för att man vid ett omtest inte får exakt samma resultat som tidigare så är inte testet nödvändigtvis dåligt. Men för att ge ett svar på frågorna:
1) Ja, men för att lösa ett specifikt problem krävs mer än bara intelligens. Kunskap är exempelvis något som kan vara till nytta!
2) Ja, Test-retest korrelationen ligger på ca 0,9 för FRT.
Shg, bara för att det finns en länk till en sida som behandlar MI-teorin på www.mensa.se så betyder det inte att vårt inträdeskrav har något med det att göra... De tester vi har använt för antagning genom åren korrelerar mycket högt med varandra. På vilket sätt har Mensa ändrat sin "syn" på intelligens?
Problemet däremot, som jag märkt det genom åren, är att man får inte debattera Mensa utan att någon från Mensa yttrar sig.
Jag ser inte varför detta är ett problem? Det är väl rent utav lämpligt att någon från Mensa ytterar sig om diskussionen nu handlar om Mensa?
Ettan, du debatterar inte. Du kämpar. Enkel ordmärkning och att ställa om frågor och leka ovetande om föregående svar imponerar inte direkt.
Du hade exempelvis fått svårt att bli tagen på allvar på en sådan basicblaska som sourze.se
Min låt gå, du får ett perspektiv till : Att en organisation som är till för personer med ett visst IQ skulle ha ägnat sig åt navelskådande de senaste 20 åren när den "Psykometriska traditionen" holkats ur och MI-teorin vuxit fram som ett empiriskt alternativ är inte troligt eller möjligt. Detta har jag märkt av den debatt jag fört med just mensa medlemmar, vad och hur jag sett mensafolks uttrycka sig förr och nu.
"Jag ser inte varför detta är ett problem? Det är väl rent utav lämpligt att någon från Mensa yttrar sig om diskussionen nu handlar om Mensa?"
Rättelse :debatten handlade inte om mensa. Nämner man dock mensa så reageras det direkt och på ett lite märkligt sätt. Jag kan bara spekulera att ni är trötta på att bli missuppfattade, att bli utpekade som Von Oben eller att är överaktiva eftersom mensa, som IQ-testerna, totalt saknar något samhällspraktiskt värde eller syfte.
Nå, det här kommentarfältet är till för folk som inte kan debattera och debattörer som inte kan va som folk. I den mån du kan
ska du nu skriva en artikel vad egentligen du är du vill komma och vad du menar. Då blir det debatt.
Tillägg till Ettan : I ett TV-program under tidigt 2000-tal så framträdde ett par personer från mensa på tv i något slags debattprogram. Kan ha varit UR men tror det där programmet som inte var regionala nyheter men sändes från samma setup so to speak.
Där sade två medlemmar ganska exakt :
IQ är inte synonumt med Intelligens.
Det finns flera perspektiv på intelligens...musikalisk, social (han läste högt ur Gardner).
Om det inte är en avbön då vette fan.
Jag har inte för avsikt att debattera. Jag påpekar bara att Mensa inte har ändrat sin "syn" på intelligens.
Mensa som organisation har ingen åsikt om någonting. Mensa säger inte om MI-teorin verkar vara vettig eller ej. Mensa säge inte att vissa egenskaper hos en människa är viktigare än andra.
Dock ställer Mensa ett krav för medlemskap. Att man ska presterat bättre än 98% av befolkningen på ett intelligenstest. Det är även på så sätt har Mensa framfört någon form av "syn" då man har definerat vad det är organisationen menar med intelligens (eller mer specifikt, IQ). Just detta har inte ändrats sedan organisationen startade. Kravet för medlemskap är ännu exakt samma.
Det ditt senaste exempel beskriver är åsikter hos två medlemmar av Mensa. Mensamedlemmar får uttrycka precis vad de vill, men deras åsikter har ingenting med Mensa att göra.
Sen får du gärna debattera MI-teorins validitet hur mycket du vill, jag ska inte lägga mig i det. Jag bara framför en kommentar om att du gjort ett felaktigt påstående om Mensa.
Jag anser att jag fått säga det jag vill, med diverse urspårningar, men ärligt talat tror jag inte att jag kan tillföra mer än detta utan att börja upprepa mig.
"Jag har inte för avsikt att debattera. Jag påpekar bara "
Som sagt ordmärkning. Byt ut debattera mot diskutera då.
"uttrycka precis vad de vill, men deras åsikter har ingenting med Mensa att göra. "
Det där får du tro på men det håller inte i praktiken. Om flera medlemmar fråm en organisation som innefattar folk som har en IQ håller en bredare syn än en den psykometriska traditionen på vad intellegens är (vilket är förenligt med bra intelligens, har man kommit fram till detta är det ett tecken på mycket gott) så är det inte helt vanskligt att döma att organisationen i fråga är kopplad till detta. Det är möjligt att du inte vill att det är så men det är ovidkommande.
Med tanke på din iver du har bestridit detta så vore det kul att höra vad du tycker intellgens är. Kan du ge några arguement.
"Jag bara framför en kommentar om att du gjort ett felaktigt påstående om Mensa. "
Fel igen. Det är du som är på arton famnar. Du får ursäkta mig för jag borde ha gjort detta först.
http://www.mensa.se/content/view/69/1/
På Mensa's hemsida står nu information om vad deras syn på intelligens är och det skiljer sig kraftigt från de senaste 20 till 30 åren och om detta inte är åsikter ja då vete fan.
" En del teoretiker är kritiska till användandet av psykometriska resultat som g eller IQ (t ex Ceci, Gardner, Gould), medan andra anser det som fast etablerat (t ex Carroll, Eysenck, Hermstein, Murray, Jensen). Kritikerna opponerar sig inte emot resultatens stabilitet, inte heller att de tämligen säkert kan användas för att förutsäga valda former av prestationer, särskilt avseende utbildning. De är däremot negativa till sättet att bedöma intelligens enbart på resultatet av IQ-tester och menar att man då bortser från många viktiga aspekter av mental förmåga."
För 20 år sedan talade jag med en person från mensa som uttryckte sig som "Vi". Han representerade Mensa och han avfärdade MA-teorin med ett skratt och kallade Garder för en bluff. Du kan hävda, men omjöligt veta att han inte talade för Mensa. Alltså sitter du inte här i kommentar fälten och rättar mig. Du sitter bara och tycker själv.
Om man bortser från det här onödiga bråket här på fältet så var det en riktigt bra artikel. Du kan det du skriver om.
"Kravet för medlemskap är ännu exakt samma." säger ju ganska mycket.
Kommittén är nedlagd. Se istället http://democraticinterests.blog.com/
DB
Mycket intressant!
Post a Comment