Hösten är över innan den har börjat och vårångestens neurotiska galler som utgör buren som kallas mittenlag är nu tydligare än aldrig förr.
Efter Helsingborg fanns mycket att lära men det mest tydligaste var nog hur mycket Petter betytt för oss.
Vi såg där det lagets oförmåga att spela okoncentrerat. Hur Jensen med sin erfarenhet kan hamna i sådana lägen är minst sagt beklagande. Näe Helsingborgsmatchen vill man bara glömma.
Det vi kan göra nu är att hoppas på att vi kan återuppta den form vi hade under Sommaren men det kan bli svårt utan Petter när denne satte så tydliga avtryck
i statistikens offensiva bit. Man kan ju börja drägla i återhållen extas av vem vi ska köpa in i stället (för Tony menar väl inte allvar med Söderström) men jag tror det är så illa att listan på presumtiva nyförvärv är riktigt kort i den mån den finns alls.
Allt detta är inget att hänga läpp över, man får försöka stå ut med sorgen. Det som verkligen ger mig domedagsvibbar är pajashattarnas senaste krigslist. I åratal jagade vi dom. Dom luktade varmkorv, dom kunde inte spelarnas namn och den emotionellt depraverade medelklassen
s adelsmärke kunde ingen missa : Dom sjöng inte med och kunde inte orden. Dom var lätta att känna igen.
Nu har Portsmouth blivit försökskanin för den nya typen pajashattar som ser ut och låter som hardcore äkta fans. Vi kan inte längre bedriva framskjuten spaning på läktaren. The enemy has adapted.
Efter Helsingborg fanns mycket att lära men det mest tydligaste var nog hur mycket Petter betytt för oss.
Vi såg där det lagets oförmåga att spela okoncentrerat. Hur Jensen med sin erfarenhet kan hamna i sådana lägen är minst sagt beklagande. Näe Helsingborgsmatchen vill man bara glömma.
Det vi kan göra nu är att hoppas på att vi kan återuppta den form vi hade under Sommaren men det kan bli svårt utan Petter när denne satte så tydliga avtryck
i statistikens offensiva bit. Man kan ju börja drägla i återhållen extas av vem vi ska köpa in i stället (för Tony menar väl inte allvar med Söderström) men jag tror det är så illa att listan på presumtiva nyförvärv är riktigt kort i den mån den finns alls.
Allt detta är inget att hänga läpp över, man får försöka stå ut med sorgen. Det som verkligen ger mig domedagsvibbar är pajashattarnas senaste krigslist. I åratal jagade vi dom. Dom luktade varmkorv, dom kunde inte spelarnas namn och den emotionellt depraverade medelklassen
s adelsmärke kunde ingen missa : Dom sjöng inte med och kunde inte orden. Dom var lätta att känna igen.Nu har Portsmouth blivit försökskanin för den nya typen pajashattar som ser ut och låter som hardcore äkta fans. Vi kan inte längre bedriva framskjuten spaning på läktaren. The enemy has adapted.
No comments:
Post a Comment