L U K T

En toalett i London . . .

Femåringen skrek att det luktar apa i hela skogen . . .

En Parfym som luktar svett skriker snärtjäntan ut i modeprogrammet
på femman och hennes 15 seconds of går till intet. . .

Herre djävlar. Här får SHQ rycka ut.

Vi börjar på muggen. Jag står på muggen inne på jobbet i Raynes Park.
Billy står i båset bredvid och hans assistent Lee Field kommer ut från muggen. Alla klagar på stanken som får tapeterna att ramla ned och den ene lånar lite cologne av den andre. Armanis senaste. Stället är fyllt med sådana yuppies. Här tjänar man bra tänker jag. Killarna står och pratar lukt som tjejer pratar smink på toaletten. Well well.
Fjantigt tycker jag och tänker på lumpen. Stanken från tält 12 där Flygbasjägare
legat i två veckor i samma kläder.

Men hur är det? Hur kommer det sig att vi reagerar på vissa dofter?
Kallar dessa just för dofter. Hmmm, Jag gräver lite i arkivet men hittar inte ett skit.
Det har inte alltid varit så här. Under medeltiden så ansåg bland annat Franciskanermunkarna att ju mer smutsig man var desto mer helig. Något som inte hade gått hem i dagarnas luktfrenetiska samhälle. När man tittar på TV så är det just luktprodukter som den senaste tiden tagit mark. Snyggt designade ska de lukta naturligt.
Näe, det här med lukten är nog lite paradoxalt för samtidigt som vi blir fuktiga inför rädslan att lukta fel så bestyrker rapporter att vårt motsatta sex tänder på lite naturliga kropssdofter, fermoner med annat fränt. Det behagar luktsinnet och får oss att själva förändra kroppskemin.

Luktsinnet i dag har en underordnad roll gentemot våra andra sinnen: Människan har 5-20 miljoner luktceller men dessa används inte och jobbar inte lika hårt mot hjärnan. Däremot är deras inaktivitet som gör att det är lättare att använda sig av dessa som instrument för manipulation. När jag pratar med Krogägaren Anders Bååth i London och frågar honom vad som är viktigast i konceptet så svarar han att minst och mest viktigast samtidigt är doften. Kvacksalvande psykologer och kursledare har nämligen fastslagit för £175/ i timmen att lukten på en krog är pricken över I:et, den osynliga arbitratorn, droppen som får...Ja, ni fattar. Denna lukt ska dit när mästerverket är färdigbyggt och premiärdagens gratisätarpöbel skall storma. Det ska vara hygien, matdoft och något signifikativt för krogen i fråga. Ändå fastslår andra att en majoritet vänder i dörren vid fel lukt.

Likdant är det med vår partner. Han skall se bra ut, vara emotionellt fulländad och ha tillgång till hela sitt känslospektra och samtidigt kunna ta åt sig och tillgodose kvinnans behov, ha tid för henne samt barnen. Nysocialdarwinismens krav på en övermänniska kommer marscherandes genom veckotidningsspalterna, etc, etc.
Men hur skall han lukta? Nja, det nämns inte men luktar han fel är det dörren direkt. Han får lukta bränd helt enkelt.
Men trots att lukten har en liten men ack så viktig roll så är det hela inte impulsstyrt. Nyligen visade en rapport från HHMC att vi lagar minne av lukten i "olfactory neurons" som sparar informationen vidare. Detta kan behövas för samma medicinska center har aviserat att människors luktsinnen är under degeneration. Vi möts av allt kraftigare lukter som nöttar ut vårt sinne för sensation vilket bara medför tyngre och mer dofter. Det är därför vi regerar på bussgummans parfym hon fått av Eva Braun. Hon har lagom enligt sinna sinnen men för mycket enligt vår lukt.
Är allt marknadens fel? Ska vi hänga parfymbolagens VD:ar? Nejdå. Det är för enkelt men jag undrar varför lukternas mångfald skall styras av labb och fabriker?

Nyligen gick jag med en femåring i en höstskog och doften av en förmultnande tall spred känslor av jordnärhet. Femåringen skrek att det luktar apa i hela skogen.
Självklart hör det åldern till, att luktsinnet är inte fullt utvecklat och så, men är det egentligen inte som femåringen vi ska tänka? Naturens eget vackra kretslopp luktar skit. Doften som uppstår när man älskar kan vara frän. Som en soluppgång tränger den undan det syntetiska mörkret. Kön, svett och fermoner blandas till någonting inget parfymlab kan emulera. .

Jag går ut från toaletten och spolar ned det illaluktande. Samt mina tankar.