Har svårt för all matporr och i synnerhet svårt för 50+ författare som inte vågar prova viagra och därför låter sina undertryckta lustar ta sig uttryck i mat. Men...
En bekant skulle åka till Bryssel och där har jag varit och har ett bra minne i från. Så här svarade jag.
"Jag anser nämligen att Belgien har den bästa maten i världen.
Jag kommer inte ihåg namnen på krogarna jag gick på och det var en 5 år sedan eller något. Det finns en som ligger 10 kvarter bort från stationen om du följer rälsen mot Antwerpen.
Ingen nytta va?
Däremot ett fint minne om hur jag kom till just den krogen. Jag var på väg tillbaka från Antwerpen och skulle hålla på tåget till London men hade en två timmar att ta kol på. Jag kollade i tågmagasinet och där föreslog man en hotellkrog så jag knatade dit.
Vinröda gardiner typ ridån på en teater, inrökt, småslitet och det gick inte att säga vad det var men det "kändes" mycket som hemliga armén eller något annat konstnärligt. Jag kan tänka mig att en och annan fotograf fått låna stället för porträtt.
Jag var ensam där inne och det var strax innan fyra när kyparen med sådana där pröjsare som man klippt av Poirot rakt av. Jag blev feg och vågade mig inte på något särskilt eller nytt så jag stänkte till med en entrecote med bearnaise och pommes frites. Jag vet: Rena rama vägkrogsångesten och jag klämde min teori att belgisk mat är den bästa i världen och att dom har några av dom bästa kockarna och att...
"Yheez, we are ze best mounsier!!" vrålade kocken med malm i stämman.
Han såg ut som arketyp nummer två och han hade tagit ett kliv framåt genom svängdörrarna som ledde till köket, tog ett steg tillbaka, brakade in i köket igen och lämnade mig kvar i en coen & coen scen.
Jag är en vän av ordbajs och överdrifter. Hur skriver man då om man verkligen vill få sin läsare att begripa att man verkligen, verkligen menar att det var förmodligen det godaste jag ätit?
Kött-kvalitén och kryddningen : Perfekt. Såsen var som att "hitta hem" till orginalet man bara vet att detta måste vara källan av guld. Jag höll upp såskoppen ungefär som jag "visste" att det var graalen jag höll i handen. Pommes frittten kan jag bara inte beskriva annat som bäst.
Flera gånger tänkte jag att skulle åka hemifrån Battersea tillbaka dit över en helg med inga egentliga andra planer än att återigen få besöka krogen. Det blev aldrig av tyvärr.
Synd att jag glömt namnet på krogen för jag har en bestämd känsla av att den finns kvar.
En bekant skulle åka till Bryssel och där har jag varit och har ett bra minne i från. Så här svarade jag.
"Jag anser nämligen att Belgien har den bästa maten i världen.
Jag kommer inte ihåg namnen på krogarna jag gick på och det var en 5 år sedan eller något. Det finns en som ligger 10 kvarter bort från stationen om du följer rälsen mot Antwerpen.
Ingen nytta va?
Däremot ett fint minne om hur jag kom till just den krogen. Jag var på väg tillbaka från Antwerpen och skulle hålla på tåget till London men hade en två timmar att ta kol på. Jag kollade i tågmagasinet och där föreslog man en hotellkrog så jag knatade dit.
Vinröda gardiner typ ridån på en teater, inrökt, småslitet och det gick inte att säga vad det var men det "kändes" mycket som hemliga armén eller något annat konstnärligt. Jag kan tänka mig att en och annan fotograf fått låna stället för porträtt.
Jag var ensam där inne och det var strax innan fyra när kyparen med sådana där pröjsare som man klippt av Poirot rakt av. Jag blev feg och vågade mig inte på något särskilt eller nytt så jag stänkte till med en entrecote med bearnaise och pommes frites. Jag vet: Rena rama vägkrogsångesten och jag klämde min teori att belgisk mat är den bästa i världen och att dom har några av dom bästa kockarna och att...
"Yheez, we are ze best mounsier!!" vrålade kocken med malm i stämman.
Han såg ut som arketyp nummer två och han hade tagit ett kliv framåt genom svängdörrarna som ledde till köket, tog ett steg tillbaka, brakade in i köket igen och lämnade mig kvar i en coen & coen scen.
Jag är en vän av ordbajs och överdrifter. Hur skriver man då om man verkligen vill få sin läsare att begripa att man verkligen, verkligen menar att det var förmodligen det godaste jag ätit?
Kött-kvalitén och kryddningen : Perfekt. Såsen var som att "hitta hem" till orginalet man bara vet att detta måste vara källan av guld. Jag höll upp såskoppen ungefär som jag "visste" att det var graalen jag höll i handen. Pommes frittten kan jag bara inte beskriva annat som bäst.
Flera gånger tänkte jag att skulle åka hemifrån Battersea tillbaka dit över en helg med inga egentliga andra planer än att återigen få besöka krogen. Det blev aldrig av tyvärr.
Synd att jag glömt namnet på krogen för jag har en bestämd känsla av att den finns kvar.
3 comments:
yep yep yep...den rätten ska ätas i belgien helt klart. det är verkligen en klar skillnad på en 120 sek entrecote från en svensk lunchkrog och det du får där nere. köttets kaliber, kryddningen, noggranheten, ja rubbet skiljer sig. Tog det lång tid innan du fick käket? Jag har ätit en del belgien och lagt märke till att det tog en djävla tid och jag gissar att det beror på att dom inte slafsar ihop det där nere. 3 timmars luncher med affärsbekanta i Belgien är inte helt ovanligt.
Men visst är det så? Om jag listar 10 favoritkrogar så är 4 belgare och jag har bara varit i Belgien kanske 4 dagar. Dom har typ det franska köket men förvaltar det bättre.
yep, så är det.. men efter belgiernas krubb tror jag nog italien kommer stark tvåa...dom har verkligen alla sorters mat beroende på vart du åker. jag tror det finns ett talesätt som lyder "säg mig vad du äter och jag säger vart du kommer i från". Ena byn i toscana man åker förbi har fokus på fisk medans nästa kör carne. man kan säga att hela italien är som ett smörgås bord fast rätterna ligger inte i någon ordning när du jobbar dig igenom norr till söder.
Post a Comment