Strax efter derbyt så skrev jag om hur klubbarna sitter fast med det problem som ett par personer gör sig skyldiga till när de kastar in föremål.
Ett av de alternativ jag tyckte var självklart var att fansen själva tar i med dessa sabotörer.
Jag skrev "Ja, ni fattar" eftersom jag tyckte det var självklart att detta inte är ett alternativ.
I dagens DN:s pappersversion så diskuterar Staffe Swing och Valle Elivuori just detta
Utöver det problem att detta kommer öka splittringen mellan olika supporterfalanger genom att vi får en tjallarmentalitet så ställs vi inför något som kan bli sjukresor värre : Vad händer rediga, präktiga och överförfriskade fans själva beslutar sig för att göra slag i saken och kasta ut bråkstakarna? Då har vi helt plötsligt en säkerhetsrisk och en fara liite värre än att Chanko får en pappersmugg i huvudet.
Nej, SVFF och klubbarna sitter fast. Dom sitter fast för att dom har själva dragits med i detta provocerande. Precis som en föräldrer som måste övervaka att sitt barn just inte gör det man sagt till om. Det haglade mynt och muggar på derbyna under 90-talet utan att det skrevs en rad om detta.
Det klubbarna kan göra är att arbeta på nuvarande linje med identifikation av bråkstakar och långa avstängnignar men det brister även här : Stockholmsklubbarna har inte råd att förvandla skrivbordet hos sina trötta säkerhetsansvariga till ett helt kontor för en underrätelsetjänst. Detta eftersom politikerna nu vill att vi ska b
etala för säkerheten ute på stan, alltså det som händer utanför arenan. Dessutom är metoden med avstängning hyfsat ineffektiv. Skulle spanarna bli effektiva kommer vi snart upp i en lista på 50-100 tjommar här i stan och att vi vid entrén på derbyn ska kolla efter matchning på varenda inpasserande är ett projekt helt omöjligt att genomföra rent tidsmässigt. Då återstår alternativet att binda biljetten vid en identitet och hindra avstängda tilträde den vägen och där ...ja, DÄR DÖR FOTBOLLEN för att klyschklusterbomba lite. Nej, jag tror bråkstakarna fick oss där det gör som ondast. Hur vi än gör det åt - varierande färg och form - åt helvete.
Till sist. Jag börjar bli duktigt trött på en annan av klyschklantarnas allra slitnaste replik "Det är så trist att ett gäng idioter ska förstöra folkfesten för andra"
Derbyn är allt annat än en fest. På en fest slappnar man av, pratar, super lite. Ett derby är en stundande operation på kirurgbordet. Du ska operera en åkomma du inte ens vet vad det är och du vet inte hur det ska sluta. Antingen blir man botad eller så blir det bara värre och man har absolut inte tid att slappna av, prata med polare eller supa.
Derbyn besrivs som "fester" av folk som har begränsad erfarenhet av bägge evenemang.
Ett av de alternativ jag tyckte var självklart var att fansen själva tar i med dessa sabotörer.
Jag skrev "Ja, ni fattar" eftersom jag tyckte det var självklart att detta inte är ett alternativ.
I dagens DN:s pappersversion så diskuterar Staffe Swing och Valle Elivuori just detta
Utöver det problem att detta kommer öka splittringen mellan olika supporterfalanger genom att vi får en tjallarmentalitet så ställs vi inför något som kan bli sjukresor värre : Vad händer rediga, präktiga och överförfriskade fans själva beslutar sig för att göra slag i saken och kasta ut bråkstakarna? Då har vi helt plötsligt en säkerhetsrisk och en fara liite värre än att Chanko får en pappersmugg i huvudet.
Nej, SVFF och klubbarna sitter fast. Dom sitter fast för att dom har själva dragits med i detta provocerande. Precis som en föräldrer som måste övervaka att sitt barn just inte gör det man sagt till om. Det haglade mynt och muggar på derbyna under 90-talet utan att det skrevs en rad om detta.
Det klubbarna kan göra är att arbeta på nuvarande linje med identifikation av bråkstakar och långa avstängnignar men det brister även här : Stockholmsklubbarna har inte råd att förvandla skrivbordet hos sina trötta säkerhetsansvariga till ett helt kontor för en underrätelsetjänst. Detta eftersom politikerna nu vill att vi ska b
etala för säkerheten ute på stan, alltså det som händer utanför arenan. Dessutom är metoden med avstängning hyfsat ineffektiv. Skulle spanarna bli effektiva kommer vi snart upp i en lista på 50-100 tjommar här i stan och att vi vid entrén på derbyn ska kolla efter matchning på varenda inpasserande är ett projekt helt omöjligt att genomföra rent tidsmässigt. Då återstår alternativet att binda biljetten vid en identitet och hindra avstängda tilträde den vägen och där ...ja, DÄR DÖR FOTBOLLEN för att klyschklusterbomba lite. Nej, jag tror bråkstakarna fick oss där det gör som ondast. Hur vi än gör det åt - varierande färg och form - åt helvete.Till sist. Jag börjar bli duktigt trött på en annan av klyschklantarnas allra slitnaste replik "Det är så trist att ett gäng idioter ska förstöra folkfesten för andra"
Derbyn är allt annat än en fest. På en fest slappnar man av, pratar, super lite. Ett derby är en stundande operation på kirurgbordet. Du ska operera en åkomma du inte ens vet vad det är och du vet inte hur det ska sluta. Antingen blir man botad eller så blir det bara värre och man har absolut inte tid att slappna av, prata med polare eller supa.
Derbyn besrivs som "fester" av folk som har begränsad erfarenhet av bägge evenemang.
No comments:
Post a Comment